Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna intensiva verksamhet för den fosterländska vetenskapens förkofran har tillvunnit si#
ett välförtjent erkännande, och den vackra begynnelsen låter emotse betydande resultat i framtiden.
Sällskapet har för närvarande 55 ordinarie ledamöter, fördelade på tre sektioner, samt ett
mindre antal korresponderande eller hedersledamöter. Ordförande och vice ordförande väljas årligen.
Geografiska föreningen i Finland, hvars stadgar stadfästades år 1888, har framgått ur en
fri geografisk klubb, som bildades, då en regelbunden undervisning i geografi vid universitetet år
1886 för första gången blef införd af docenten K, Hult. Föreningens ändamål är »att främja
intresset för geografi och närslägtade vetenskaper samt att befordra geografisk forskning, främst
inom eget land». Medlemskapet står mot en ringa årsafgift öppet för alla intresserade; antalet
medlemmar är f. n. inemot 300, förutom korresponderande och hedersledamöter.
Föreningens månatligen återkommande möten, med föredrag och utställningar af kartor,
fotografier, etnografiska och naturhistoriska kollektioner, hafva utgjort ett vigtigt medel för nående
af det utstakade målet. Därjämte har föreningen lagt grunden till ett framtida geografiskt museum,
änmadt att belysa olika länders natur, kulturståndpunkt och produktion. Hennes samlingar och
bibliotek, som erhållit plats i universitetet, användas för den akademiska undervisningen och besökas
äfven af skolornas lärare och elever.
Geografiska föreningens tidskrift, påbörjad 1888 under redaktion af Ii, Hult, har sedermera
utkommit med sex nummer om året. Af sedd att utgöra ett organ för alla föreningens sträf vanden,
har den till år 1892 innehållit såväl populära artiklar, behandlande geografiska resor,
undervisningsfrågor och ekonomiska ämnen, som ock vetenskapliga afhandlingar. Då föreningens
vetenskapliga verksamhet, som företrädesvis varit riktad på fosterlandets fysiska geografi, efter hand
nått en större utveckling, har det befunnits nödigt att utgifva en särskild serie Vetenskapliga
meddelanden. Räntorna på en donation af 12,000 mark hafva användts till att utsända yngre
vetenskapsidkare till olika delar af landet, hvarje gång med en begränsad uppgift att lösa. Sålunda
har J. E. Rosberg undersökt de sekundära orsakerna till landökningen vid Finska vikens kuster
samt deltabildningen i södra Österbottens elfvar. Andra stipendiater hafva gjort hydrografiska
undersökningar, studerat istidens moräner och åsar m. m.
Regeringen och ständerna hafva genom anslag understödt äfven Geografiska föreningens arbete.
R. Hult.
II. FINSKA LÄKARESÄLLSKAPET
räknar sin tillvaro från den 11 oktober 1835.
Redan tidigare hade visserligen vid universitetet i Åbo under inverkan af Isr. Hvasser bildats
ett sällskap för diskuterande af medicinska frågor och för vetenskapliga öfningar. Det bestod till
största delen af studerande. Vid Åbo brand gingo sällskapets bibliotek och arkiv upp i lågor, och
sällskapet upphörde att finnas till.
År 1834 hade landets läkare, på uppmaning af dåvarande t, f. generaldirektören Carl Daniel
von Haartman (1792—1877), bildat en förening för uppköp af nyare medicinsk litteratur, hvilken
skulle kringsändas mellan föreningens medlemmar. Men det var först ofvannämnda dag, den 11
oktober 1835, vid ett sammanträde, till hvilket von Haartman kallat alla i hufvudstaden varande
läkare, som beslut fattades om stiftandet af ett alla Finlands läkare omfattande sällskap, hvars
ändamål var att vid regelbundna sammanträden meddela vetenskapliga iakttagelser och diskutera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
