Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Finanserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1825 och 1835 utgjorde i själfva verket statens inkomster resp. 0,707,000, 8,888,000 och
0,183,000 mark.
En betydligare tillväxt visade statsinkomsterna under det påföljande decenniet, i det de år
1845 stego till 11,201,000 mark. Till stegringen bidrogo hufvudsakligen tullinkomsterna, tack
vare L. G. von Haartmans reformer i tullförvaltningen. Utgifterna hade ej ökats i samma
förhållande, de uppgingo sagda år till 8,055,000 mark. Nu inträdde dock en raskare stegring i
statsutgifterna. Ar 1853 — vi sträcka ej jämförelsen till decenniets slut, emedan året 1855, till
följd af kriget, icke företedde normala siffror — uppgingo utgifterna till 12,110,000 och
inkomsterna till 12,930,000 mark. Märkas bör dock att byggandet af Saima kanal och utfärdandet af
obligationer för detta ändamål bidrog till stegringen af båda dessa poster.
Låtom oss än vidare begagna siffrornas språk, hvars vältalighet i finansfrågor är obestridlig.
Är 1804 — det sista året af de många, för hvilka statsregleringen egde rum utan ständernas
medverkan — stego statsutgifterna till 18,033,000 och inkomsterna till 17,743,000 mark;
tullinkomsterna hade nu, från 4,425,000 mk år 1853, höjt sig till 7,050,000. Under det första
decenniet af det representativa statsskickets tillämpning ökades budgeten icke obetydligt, om ock
1867 års svåra missväxt delvis rubbade beräkningarna. Utgifterna uppgingo 1874, afsedt från
anslagen för pågående järnvägsbyggnad, till 26,455,000 och inkomsterna till 28,378,000 mk,
oberäknadt statsverkets behållning och afkastningen af ett jernvägslån. Den reformerade
bränvins-skatten (se s. 120) hade gifvit ett tillskott af 3,500,000, särskilda andra af ständerna beviljade
temporära skatter 1,200,000 mk. Ordinarie inkomster af olika slag hade ökats efter 1870 i följd
af stigande affärsverksamhet och välstånd i landet. Enahanda omständigheter utöfvade fortfarande
sitt inflytande så att statsbokslutet för 1884 utvisade en summa af 41,406,000 mk inkomster och
38.669.000 mk utgifter, oberäknadt behållning från föregående år å ena och järnvägsanläggningar
å andra sidan. *
Det sålunda ernådda gynsamma finansläget motiverade nedsättning af skatterna. Den temporärt
beviljade inkomstskatten, som inbragt omkr. 1 miljon, förnyades ej vidare af 1885 års landtdag.
Vakansafgifterna från roterade hemmanen, inemot 900,000 mark, upphäfdes. Den ordinarie
jordskatten lindrades, genom förändradt beräkningssätt, med 15 å 20 procent. Exportafgiften på
trävaror har efterhand nedsatts med mer än hälften. Åtgärd i motsatt riktning har visserligen
äfven egt rum, men blott i mindre omfattning, genom stegring af importtullen för en del artiklar.
Enligt den budgetkalkyl, som af statsutskottet vid 1891 års landtdag uppgjorts för
finansperioden 1892—94 skulle statsinkomsterna i årligt medeltal under denna period uppgå till
53.753.000 mk. Häraf belöper sig något öfver 30 milj. på beskattningen, däraf största delen
eller 23 1js milj. på tullen och annan indirekt skatt; af domäner och förräntadt kapital påräknas
3 3/4 milj., af järnvägarna netto 3,200,000, från Finlands Banks vinst 1,200,000, af posten,
kanalerna och andra statsanstalter brutto 3,100,000. Återstoden, 11 12 milj., står till buds genom
öfverskott från föregående period, Iivari inbegripes odisponerad del af ett upptaget järnvägslån.
-Statsutgifterna äro beräknade till 47,396,000 mark. Häri ingå 7,832,000 mk till
järnvägsanläggningar. Af de ordinarie utgifterna belöper sig på regeringen 1,881,000, på domstolarna
1.310.000, på den civila administrationens olika grenar 8,360,000; sistnämnda post omfattar dock
äfven postverket med 1,760,000 och lotsverket med 1,090,000 mk. Anslaget för militären är
6.374.000, för universitetet, polytekniska institutet och det öfriga undervisningsväsendet jämte
vetenskap och konst 6,150,000 mk. Statsskulden kostar i räntor och amortering 4,377,000.
Utgifternas raska stegring under reformperioden kunde synas betänklig, därest ej inkomsternas
ökning fortgått i samma proportion och detta utan anlitande af ansträngande beskattningsåtgärder.
* På senaste tid har budgeten icke upptagit statsjärnvägarnas bruttoinkomst och exploitationskostnad, utan endast
nettoinkomsten. Ofvan meddelade siffror äro i enlighet härmed reducerade för att undvika oegentlighet vid jämförelsen med
näst-följande siffror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
