Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Lagstiftning, lagskipning, förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i högsta instans tillhör i princip Kejsaren-Storfursten själf. Men utöfningen af denna makt är
anförtrodd åt senatens justitie departement, som dömer i Hans Majestäts namn; endast dödsdomar
hemställas till monarkens eget skärskådande.
Anlitandet af advokat för rättegångars förande är icke obligatoriskt: en hvar är berättigad
att själf inför domstol sin talan föra. Advokaterna ega därför här i landet icke någon officiel
karaktär.
Själfständig och oberoende är i Finland domarens ställning, såväl i underrätt som i hofrätt:
grundlagen stadgar, att domare icke får utan laga ransakning och dom från sitt embete skiljas.
Inamovibilitetsprincipen är dock icke tillämpad å senatens justitie departement, hvars ledamöter i
likhet med de öfriga senatorerna innehafva ställningen af monarkens förtroendemän.
Många äro de finska domare, hvilkas lifsgerning är förtjent att i häfderna bevaras. Med den
erinran, att nästan alla de i en föregående afdelning af detta kap. omnämnda ledamöter af justitie
departementet tidigare verkat såsom domare i underrätt eller hofrätt, nödgas vi här inskränka
oss till att, jämte födelse- och dödsår, anteckna de mest framstående bland de jurister, som
under detta århundrade beklädt presidentembete i hofrätt, nämligen i Abo: Erik Wallensköld
(1779—1846), K. F. Richter (1782—1858), G. F. Rotkirch (1815—1884); i Wasa: K. A.
Finska gardets kasern i Helsingfors (hör till texten s. 125.)
Adlerstjerna (1776—1857), E. F. Brander (1788—1860), J. W. Forsman (1788—1883),
S. Ekbom (1807—1886), i Wiborg: K. E. Gadd (1800—1883), E. Lönnblad 1823—1887).
Statsförvaltningens allmänna ledning tillhör senatens ekonomie departement. Men för det
speciela handhafvandet af förvaltningen i dess olika grenar äro centrala embetsverk inrättade.
Hvarje sådant embetsverk står under inseende af någon utaf ekonomie departementets expeditioner
(se ofvan s. 109). Såsnart regeringskonseljen (senaten) år 1809 trädt i verksamhet och hunnit
ntarbeta nödiga reglementen, blefvo centrala embetsverk eller styrelser organiserade för
medicinal-väsendet, postverket, tullverket, publika byggnaderna, landtmäteriet, väg- och vattenbyggnaderna,
lots- och fyrväsendet. Författningarna angående dessa verk äro utfärdade åren 1811 —1816.
TJnder Alexander I:s regering tillkommo ytterligare bergsstyrelsen och allmänna revisionsrätten
med revisionskontoret. Under Kejsar Nikolais tid inrättades en censurstyrelse och
manufaktur-direktionen. Efter 1860 hafva följande embetsverk organiserats: forststyrelsen, statistiska
centralbyrån, öfverstyrelsen för skolväsendet, jernvägsstyrelsen, statskontoret, fångvårdsstyrelsen,
industristyrelsen. Slutligen har, år 1892, en landtbruksstyrelse trädt i verksamhet. Behofvet af speciel
insigt för vården om statsförvaltningens olikartade uppgifter har genom denna, icke utan dryga
kostnader genomförda, utveckling af administrationen blifvit ganska fullständigt tillgodosedt. —
Af de framstående läkare, som varit generaldirektörer i medicinalstyrelsen, skola några i ett senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
