Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skildt. Yarandets principer äro stoff’ och form, sammanfallande
med orsak och ändamål samt utvecklande sig till fulländad
verklighet. Någon ren form finns likväl ej hos tingen, utan är deras
till-varelsesätt blott en tillfällighet. Den gudomliga anden är alltings
första orsak. Denne ande är den orörliga, oföränderliga, sig själf
tänkande intelligensen. A. ådagalägger Guds existens genom det
ontologiska, kosmologiska och moraliska beviset.
Fysiken: om det varande in concreto. Teleologi. Hos allt varande
är rörelse, för hvilken rummet utgör möjligheten och tiden måttet.
Universum är klotformigt och stadt i rörelse, planethimmelen.
Naturens utveckling, liflösaoch lefvande kroppar, kroppar med själar
såsom hos människor. Förnuftet är det gudomliga hos
människan ; det är dels aktivt, dels passivt.
Etik och politik: Att uppnå natturens ändamål bör vara afsikten
med människans sedliga sträfvan: den fysiska tillvarons eticering.
Dygden är naturdriftens normala utbildning och behöfver ej läras,
ty människan är af naturen god. Det högsta goda är den
fullkomliga verksamheten i det fullkomliga lifvet. För denna ligger
förnuftet till grund. Dygden i sin högsta form är den sedliga
fastheten. Fullkomlighet är måttlighet i allt. Människan är skapad för
samhällslif: politisk. Statens ändamål är att verka för sedlig
bildning; får ej upphäfva individens rättigheter. Den bästa stat är
den som regeras af dygden.
Den peripatetiska skolan: lärd empirisk forskning: Teofrastus, Eudemus,
Aristoxenus, Dikäarkos, Strato, Aristo och Andronikus 250—70
f. K.
C. EPIKUREISMEN: lägre empirism.
Epikur f 270: filosofien är medlet för ett lyckligt lif. Indelning:
Kanonik: om kunskapens uppkomst och art samt om criterium veri.
Fysik: demokritisk atomlära; etikens förutsättning, gent emot
vantro.
Etik: människans högsta goda är det förblifvande välbefinnandet
och framför allt det andliga såsom samvetsro, nykterhet och
vänskap med gudarna. Gudarna själfva lefva ett sådant obekymradt
lif i högsta grad.
D. Stoicismen: lägre empirism i likhet med epikureismen.
Zeno f. 340, Kleantes och Krysippus: praktisk vishetslära. Indelning:
Loc/iken angifver metoden för vetandet, som erhålles genom den
sinnliga erfarenheten.
Fysiken: Världsaltets ordning och natur uppfattas på heraklitiskt
vis. Gud och världen äro att anse såsom kraft och yttring af
samma enhet. Gud är den eviga ordningen, nödvändigheten och
visheten i allt. Det onda tillhör med nödvändighet begreppet af en
fullkomlig värld.
Etiken framställer de praktiska konsekvenserna af det föregående.
Efterfölj naturen, icke lustan. Dygden är människans
lycksalighet och enda ändamål. Var likgiltig gent emot det goda. Något
yttre ondt finnes ej. Tvångshandlingar äro värdelösa. Vi måste
iakttaga våra plikter mot. oss själfva, mot samhället och mot
världen i sin helhet.
E. NYA AKADEMIEN OCH PYRRHONISMEN : skepticism.
Nya akademien : Vi kunna aldrig komma till något sant afgörande. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
