Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK ÖFVERBLICK,
UTARBETAD EFTER
WIKNERS (OCH SCHWEGLERS) FRAMSTÄLLNING AF FILOSO*
FIENS HISTORIA.
Den grekiska filosofiens första period.
Dynamiker.
A. JONISMEN: lägre empirism.
Tales f. 640. Princip: vattnet, förtätning och fortunning.
Anaximander 550: luften, koncentration och expansion.
Heraklit 460: allt flyter: elden utgör kraften vid all förvandling.
Diogenes af Apollonia 400-talet: luften är lifvets princip.
Mekaniker.
Anaximander f 547: den bestämningslösa grunden: en blandning af allt.
Anaxagoras f. 500: massan af de materiella urbeståndsdelarna satta i
rörelse genom förnuftet, som själft är den finaste beståndsdelen i allt:
dualism.
Empedokles 450: fyra element äro eviga: luft, vatten, jord, eld; deras
blandning genom särskiljande och attraherande krafter.
Atomisterna: Leukippos, Demokritos 450: atomerna, det tomma och
fyllda rummet; hvirfvelrörelse.
B. PYTAGOREISMEN : högre empirism.
Pytagoras 500 talet: tal, sfärernas musik, harmoni, centraleld. Sträng
etik.
C. ELEATISMEN : negativ teoretisk rationalism.
Xenofanes 500-talet: det gudomligas enhet: världsprincip, jord och
vatten.
Parmenides 400-talet: blott det rena varat är. Vetande och mening.
Melissus 444: Det sant varande är blott ett, orörligt och oändligt.
Zeno 450: det gifves hvarken mångfald eller enhet, endast det rena
varat.
D. SOFISTIKEN: skepticism.
Protagoras f. 480: människan är alltings mått: dygdelärare.
Gorgias f 380, rhetor och politiker: intet finns, men om något funnes, så
vore det likväl ofattbart.
Den grekiska filosofiens andra period.
A. SOKRATES f 399 : själf kännedom, ironi, maievtik. Tänkandet är regeln
för allt. Dygden är vetande, ty begrepp är väsendet i allt. Utan
begrepp om ändamål och medel för en handling kan man ej vara
dyg-dig. Dygd och lycksalighet koordinerade utgöra det högsta goda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
