- Project Runeberg -  Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium /
152

(1896) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom; men där finnes ock en brist hos honom. Denna brist har
sin orsak dels däri, att han ej synnerligen observerat subjektets
praktiska sida, utan ensidigt håller sig till den teoretiska; dels
däri, att han i sin framställning användt ett m3rcket populärt
framställningssätt och, för att göra sig begriplig, användt bilder,
lånade från den ändliga, sinnliga världen. Detta är ej i och för sig
något fel, men blir det därigenom, att Leibniz själf ej tillräckligt
skilt mellan bild och sak. Sålunda i utförandet har i hans
uppfattning inblandat sig empiristiska och realistiska drag; detta i
trots af att han i det hela är rationalist och idealist.

c. Läror.

I. Kunskcifislära.

1) Hvarje själ har alltid perceptioner, förnimmelser. Då nu ett
faktum är, att själen ibland befinner sig i ett tillstånd, där den ej
svnes hafva några förnimmelser, så måste det betyda, att i själen
finnas omärkbara, oändligt små perceptioner, så outvecklade, att
hvarken subjektet eller någon annan märker dem. Emellertid har
Leibniz ej alldeles godtyckligt antagit sådana, utan sökt nr
erfarenheten visa, att de måste finnas. T. ex. om man är på ett
af-stånd från hafvet, hör man dess dån. Detta dån är sammansatt
af det buller, som hvarje enskild liten våg gör, men hvilket buller
i och för sig jag ej kan höra, utan det är sammanfattningen af de
särskilda vågornas buller jag hör.

2) Förnimmelserna äro uttrjxk af aktivitet i själen. I den mån
de äro klarare, i samma mån äro de uttryck af högre aktivitet,
själfverksamhet i själen.

Utifrån prakticeras ingenting in i själen; alla förnimmelser hafva
sin grund i själens djup; hvarje förnimmelse är aktivitet, mer eller
mindre hämmad.

3) Af förnimmelser finnas tre slag:

a) Sensationer (perception): omärkbara, dunkla, finnas öfver
allt, äfven hos s. k. döda föremål.

b) Yarseblifningar (apperception): klara — men ej tydliga =

att jag med dem kan skilja mellan deras föremål och andra
föremål, men inser ej, hvari skillnaden består. Dessa förnimmelser
finnas hos djuren.

c) Begrepp: både klara och tydliga = ej blott skilja mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:45:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filosofihi/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free