- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
298

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Jaså! — svarade Lisen med spelad likgiltighet,
i det hon fortfarande blickade rätt framför sig på
taf-lan; — är han inte vacker, är han inte gudomlig!

— Har du då sett honom förut? — frågade den
andra förvånad och orolig; — du sa’ ju i går afton––––––-

— Jag talar om S:t Hieronymus, eller hvad han
heter! — svarade Lisen i det hon fortfarande såg jpå
taflan, — honom kan jag aldrig se mig mätt på! Ah
du Jenny! tänk dig att få sitta i ett sådant rum, vid
ett sådant fönster och med en sådan bok!

— Gud bevare mig! — ropade den andra
skrattande, — lika gerna kan man få sätta mig i fängelse!
Kom nu till de lefvande! Inte begriper jag hvad du
ser på den der döda gubben i det der kolsvarta kyffet!
Usch! jag blir mörkrädd bara jag ser på det!

— Är han död? — återtog Lisen i det hennes
vackra ansigte lyste af hänförelse och hon pekade framåt
mot taflan; — se då på honom litet nogare! Ser du
inte hur läppame röra sig, hur han just nu håller på
att vända bladet för att fortsätta på andra sidan, medan
han begrundar hvad han nyss läst! Och är det
rummet mörkt? Ser du inte hvilken ljusflod som den
sjunkande eller stigande solen sänder in i hvarenda vrå
derinne? Ser du inte hur det strömmar in under hvalf*
bågarne, hur det fäster sina smala strimmor på
utsprån-gen och kapitälerna, hur det lyser upp vråarne på
golfvet och de djupa skrymslena inåt sidorna? Ser du
inte — —

— Ah, du är tokig, kära barn! — utbrast Jenny,
i det hon fattade hennes arm och drog henne med sig,
— kom nu, så gå vi ut och helsa på mitt ideal, för
det är han du! Jag kan inte med bästa vilja i verlden
svärma för gubbar, hvarken målade eller lefvande, jag
tycker om dem som äro unga, liksom jag sjelf! Och
jag vill inte ens tänka på att bli’ gammal sjelf, eller
att de ska’ bli’ det! Hu, det måste vara rysligt att
bli’ gammal!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free