Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ouppmärksam och pratsjuk på kollationeringar och
repetitioner, och naturligtvis blixt kär i den för tillfället
fungerande förste älskaren, som mycket väl kunnat vara
pappa åt både henne och alla de öfriga unga aktriserna,
hvilka också voro kära i honom, i all ärbarhet förstås
och på det svärmiska, ögonrullande och högpatetiska
sätt, som är, eller åtminstone då var vanligt mellan
kulisserna, när det gälde cRb unga damernas hjerteaffärer.
Hvad rollerna angick, så togos de betydligt mera
lätt, och något egentligt studium kom icke i fråga. Det
förnämsta studiet gälde naturligtvis toaletten, och den
första frågan, när hon, liksom de andra, fick en ny roll:
»hvilken klädning skall jag ta* på mig?» Jag undrar
om det någonsin funnits någon ung skådespelerska, hvars
första tanke varit denna: hvilken karaktär skall jag söka
förläna den figuren, hur skall den unga flickan uttrycka
sinatankar och känslor? Och om det ännu icke funnits,
skulle det väl vara så mycket att klandra, eller att
förvånas öfver? Det är först med åren och den vidgade
erfarenheten som sådana tankar födas, och sjelf kritiken
vaknar till lif. De uaga hafva i allmänhet det
gudomliga prerogativet att anse allt sådant för obetydliga
småsaker och att många gånger lyckas just derför att
de aldrig analysera sina skapelser, utan helt enkelt låta
instinkten råda, om de äro lyckliga nog att ega en sådan.
Och den unga qvinnan om hvilken här är fråga,
hon hade verkligen en sådan, och det dertill en af rätta
slaget. Hon slog spiken på hufvudet utan att behöfva
leta efter det. Och hon hade af naturen fått en
ovärde-lig faddergåfva, som bättre än någon annan skulle sätta
henne i stånd till att göra sig gällande när hennes tid
kom, hon var glad som en lärka. Ännu var detta hennes
lynnes skinande solsken inte så utveckladt att det kunde
impregnera och uppehålla hennes framställningar på scenen;
ännu utbröt det endast i lustiga upptåg och påhitt uppe
i klädlogen och mellan kullisserna; men snart skulle
den stund komma, då hon sjelf skulle inse att detta var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
