Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och så hon tog emot mig, sedan! — tilläde han med
stark tonvigt på pronominet, — mig, som om jag velat,
kunde fått ett dussin sådana der bondlollor att ligga på
knä för mig veckan igenom, om jag hade vinkat åt dem
bara — så här!
Och nu gjorde han en vårdslös åtbörd med venstra
handen, ungefärligen* som när man knäpper med fingrarne
åt en hund, och sedan han derpå slagit upp rocken och
satt båda händernas tummar i armhålen på västen,
fortfor han med samma lediga svada:
— Ack min gud! Hvarför är man inte lika klok
som man är eftersökt, när man är ung? Hade jag varit
det, så kunde jag nu . . . men, hvarför tala om den snön
som föll i fjol? Jo för tusan, det är ju sant! Det är
derför jag kommit hit! Det föll mig in när jag fick se
er härom dagen, att jag ville bikta mig! Hvad säger ni
om, i fall jag skulle upprulla för er den nedfälda ridån
för mitt förflutna lifs tragi-komidi, detta mitt
skådespe-laröde, som började med jubelfanfarer och passionerade
suck-serenader, som sedan fortsattes under glasens klang
och applådernas smattrande, för att till slut utmynna i
det menskliga eländets stora aflopstrumma, der
existenserna flyta om hvarandra som stickor och strå i det
strömmande smutsvattnet?
— Jag skulle säga att det borde kunna vara
lärorikt att höra; — svarade jag allvarsamt, — och kanske
skulle det också för er kunna vara lärorikt att upprepa.
— Ja det vete fan! — svarade han tvärt, i det
han kastade det ena benet öfver det andra, — jag har
ingenting vidare att lära af lifvet! Möjligtvis det att
kunna dö utan fruktan, om det också blir på fattighuset
eller på Konradsberg!
— Skulle ni inte också kunna lära att upprätta
hvad som felats? — frågade jag med samma allvarliga
ton som förut.
— Ar herrn läsare? — utropade han med en
föraktlig fnysning, i det hån bytte om plats, och lutade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
