Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marie, påstod han, och det tror jag nog att han hade rätt i.
Vidare sade han mig en kväll, omkring en vecka efter
Gustafs afresa, på sitt vanliga barska och buttra sätt:
»Hör du Miken, du, jag ska säga dig en sak så god
som två! Om du inte blir folk igen och det i rappet, så
ta mig raggen skickar inte jag efter mässingsslagaren, och
ställer till förlofning på fläcken. Och jag vill väl se, om
jag inte ska få bukt med en näsvis och obstinat
flick-slinka, som till på köpet är min egen dotter!»
Och det hotet hjälpte! Jag försökte på fullt allvar
att bli mig lik igen som jag var förut, och det människan
vill på fullt allvar, det kan hon också. Inom kort var
jag åter till utseendet densamma som förut, fast jag i
själfva verket var mycket förändrad; men det gömde jag
för rtnig själf, och nu var det bara om kvällarna när jag
blef ensam i min lilla kammare, som jag drömde och
suckade; men då tog jag också skadan igen, ska ni tro.
På det sättet gick nu något öfver ett år, utan någon
iannan omväxling i mitt stilla lif, än att min far då och då
öfverfölls af en oemotståndlig lust att få mässingsslagaren
till måg, och vid sådana perioder plågade mig med alla
möjliga uppmaningar att inte bry mig om att tänka på
den där sjöfågeln, som längesedan, efter hvad min far
påstod, hade glömt mig för en annan flicka.
»Sådana där gökar byta om flickor som en annan
byter om strumpor,» brukade då min far säga; »hur kan
du tänka dig att han skulle vara beständig? Om han
hade känt dig i åratal, det kunde så vara... som
mässingsslagaren till exempel; men en töcken där flygfiskkärlek
isom kolmmer som ett skott, därför att den ena får ett hål
i hufvudet, och den andra står och plaskar på det med
vatten och ättika, den vill jag inte höra talas om! Har
du hört ett ord af honom sedan han for, hvasa?»
»Ja, men fatter lilla^> svarade jag då, »det var ju du
själf som förbjöd honom att skrifva till mig? Minns du
inte det?»
»Nå, om jag förbjöd honom sjutton gånger,» skrek
min far förargad, »ska han bry sig om det, han då? Är
har. en så’n förbaskad meser, så han inte vågar skrifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
