Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Åh, att jag inte tänkte på det! — utbrast
Pelle, i det han knäpte med fingrarne, — vi kunde
ju ha’ tagit med oss litet saft och vatten från
värdshuset!
— Ack ja, hvad det skulle smakat skönt just nu!
— Se der kommer de andra! — ropade Pelle,
i det han tittade neråt vägen; — då behöfver ni inte
vara ensam om jag ger mig af bort på en liten stund!
— Hvart ämnar ni gå då? — frågade Louise
och såg så undrande och okunnig ut som möjligt.
— Bara ner till värdshuset efter litet saft och
vatten! Jag är tillbaka igen om en kvart!
— Nej, det tillåter jag inte! Det vore att alldeles
för mycket missbruka er godhet!
Men Pelle hörde henne inte. Han var redan ett
stycke neråt vägen, och när han mötte revisorn och
fru Robertson, ropade han vigtigt och brådskande, i
det han skyndade förbi dem:
— Gå nu inte ifrån lilla fru Tolliander, hör ni!
Jag kommer genast tillbaka!
Dermed satte han af i rask fart, under det att
fru Robertson gapskrattade med full hals, som om
detta varit det roligaste hon nå’nsin hört, och
revisorn å sin sida såg efter honom, inte litet förvånad
öfver den hastiga afmarschen. När de kommo fram
till den unga enkan, frågade han, i det han satte sig
ett stycke ifrån henne:
— Hvart i all verlden skulle Pelle ta’ vägen?
— Jag tyckte han sade att han var törstig! —
svarade den unga enkan, som inte ville upplysa
revisorn om att det var för hennes skull som hans vän
gjorde sig ett sådant besvär.
— Törstig? — pustade fru Robertson skrattande,
— det är jag också, om jag bara visste hvar det
funnes något att dricka!
—- Han mumlade någonting om saft och vatten,
— fortsatte Louise helt afsigtlöst som det tycktes,
— och gud vet om han inte gick ner till värdshuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
