Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. DARWINISM OCH SOCIALISM - 7. Kampen för tillvaron och klasskampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den sociala frågans afgörande består och på hvilken väg
man kan komma till dess lösning.
Så länge den samhälleliga grunden för de sedliga,
rättsliga och politiska tillstånden icke var i full klarhet
bevisad, gingo de flesta sträfvandena efter en social
reform fullständigt ovisst upp i en fordran på samt i
det delvisa eröfrandet blott och bart af verktygen: såsom
religionsfrihet, politisk rösträtt, offentlig undervisning
o. s. v. Det kan icke förnekas, att dessa tillkämpade
fördelar hafva varit mycket gagneliga, men det
allra-heligaste förblef ouppnåeligt och osynligt för mängden,
och gent emot den i några få privilegierades händer
liggande samhällsmakten förblef hvarje annat mål
sväf-vande, utan rotfäste och skildt från den fruktbara och fasta
grund, som ensam kan på längden skänka kraft och lif.
I våra dagar, då socialismen, fast aldrig med sådan
skärpa som hos Marx, har funnit frågans kärna i
af-skaffandet af den personliga eganderätten till jorden och
till produktionsmedlen, i våra dagar står problemet
skarpt, tydligt och orubbligt för det moderna
människosläktets medvetande.
Hvilken väg är det nu, sorn leder till afskaffandet
såväl af monopoliseringen af det samhälleliga öfverväldet
som af dess oöfverskådliga följd af orättvisor, lidande,
smärtor och hat? Det är klasskampens väg,
klasskampen som uppstår därigenom, att hvarje klass sträfvar
att fasthålla vid och föröka sina en gång uppnådda
fördelar och privilegier, och som visar den ekonomiskt
vanmäktiga klassen, att denna kamp (till hvars
stridssätt jag längre fram skall återkomma) måste föras af
klass emot klass, icke af person mot person.
Problemets lösning afgöres ej därigenom, att man hatar,
förgriper sig på och rödjer ur vägen enskilda individer
af den härskande klassen; tvärtom uppväckes därmed
en den allmänna oviljans reaktion mot den enskildes
våldförande och på samma gång kçânkes principen om
aktning för allt, som bär människoanlete, hvilken
princip socialismen ju så högt förkunnar. Våldsdåd
befordra icke problemets lösning, ty det nu rådande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
