- Project Runeberg -  Fem år i Kina /
173

(1923) Author: Ingeborg Wikander - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Inbördeskrig i Hunan - Vårt nya hem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och arbetare. — Här är varmt nu, 36° C. i värsta draget
och bästa »svalkan» i mitt sovrum om dagen, 30 å 32
grader och alldeles stilla lugnt om nätterna.
Trädgården, där jag i våras planterade violer och rosor m. m.,
frodas, men fordrar tillsyn. Våra kinesiska vänner
här i gården äro så hjälpsamma och vänliga. De ha
lånat mig en del möbler till mottagnings- och
samlingsrummet, och med många saker ha deras tjänare fått
hjälpa mig nu i början. Snickaren och byggmästaren,
som med sitt folk arbeta på presbyterianernas gård
med nya skolbyggnader, ha också varit så hjälpsamma
och beredvilligt gjort i ordning möbler och annat så
fort som möjligt, då de hörde, att jag behövde dem.
De ha också hjälpt mig med flyttningen. Det är
underligt, men orosdagarna ha säkert berett vägen för oss
här på alla möjliga vis. Hade de ej varit, hade jag
ej vunnit dessa vänner och ej fått all den hjälp, som
nu vid arbetets början så väl behöves.

Visst är jag glad över mina kinesiska vänner, de vilja
mig väl på alla sätt. Det är dock ännu mest personlig
välvilja, fruktar jag, även från Ngao Chii och våra
grannar här i Tsofamiljen, och icke intresse för den sak, jag
ville tjäna. Men det senare kan komma småningom,
man får försöka lära tålamod här ute om och om igen.
Jag önskar så varmt, att jag hade en enda kinesisk
medhjälpare, som verkligen kunde dela arbetet. Ngao
Chii vill nog hjälpa med allt, hon kan, men det jag
djupast bryr mig om, har hon inte sett ännu.

Nu är det icke så långt kvar, tills jag också kan fara
upp till bergen. Ty nu råder lugn inom hela provinsen
igen och våra vänner äro ej oroliga längre. Både Ruth
och jag ha fått lov av Anna Berg att vara på »Borgen» i
sommar, där jag var förra sommaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/femaik/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free