Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. 26/i> 28/,, 13/r Det var onekligen ett försök till uppgörelse genom att
undvika J. K., som visat sig mest obenägen för ett närmande.
9» Erdmantdörffer: Graf Georg Friedrick von Waldeck. Allgemeine
deutsche Biographie. S. Isaacwhn: Gescbichte d. preussischen
Beamten-thums s. 115, 135. 8chwerin blef öfverkanslär 1656. v. Kleist skötte
Polen och Sverige. U. u. A. VII s. 331 och följ., 337. Blumenthal emot
en polsk delning enl. Mem. n/3 1655. — Wulfsberg förklarade 8v:s goda
benägenhet f. ett förbund. Kurf. förklarade f. W. att han skulle möta K.
G. i Pommern och försäkrade, »das sie beij der einmahl gefassten
resolution beständig verbleiben und der gelegenheit mit verlangen erwahrten
wtirden, vermittelst welcher die Werke den bisher von Ihro beschehenen
contestationibus wiirden zeugniss geben können». W. nämner i s. bref, om
Br:gs förhållande t. Österrike och dess lust att blanda sig i Polens affärer.
Waldeck skulle resa t. Sthm för att befordra medling, såsom det sades,
men resan blef ej af, och W. menar, att det var väl, ty under tiden kunde
Waldeck lätt blifvit utträngd ur rådet, där han hade fö anhängare.
Wal-decks ifver för en förbindelse, som skulle gälla medling var stor, men
tillägger W., han märker väl, »dass man alhier nicht nngeneigt sein durffte
im trtiben Wasser mit zu fischen», att man vill bli suverän och få något
mera. W. t. K. G. 2%, ’2/v UU 1656* — Se ock U. u. A. II: de LumbresT
rapporter. Kurf. vet ej (se 27/7), hvilket är värst, om Sverige el. Österrike
tager Preussen. Man tänker dock göra sitt yttersta, ja anropa sjålfva
turken. för att hindra detta! Frankrike fruktar synbarl., att kurf. skall
föredraga kejsaren framför Sverige (se instr. f. de Lumbres af ,6/9 i sist anf. st.).
10. Dobr. instr. M/10; U. u. A. VII. Riksreg. 2/t 1655. W. fick 600
rdr till respenningar; Schichs samtal med Kurf. beskrifver W. t. K. G. 20/3,
12/4 1655; K. G. t. W.; 24/2 Riksreg. >8ch:ch säger kurf, börjat tala om
Preussen; om Sch:ch sagt något eftertänkligt borde kurf. af själfve hans
komportament kunnat förstå rätta meningen». K. G. ber W. lugna kurf.
sökte själf lugna Dobr. K. G. t. Schl:ch »V3, 3,/3; Schlich till K. G. *»/4
(Underh. med Br.g och 8v. 1656—56): K. G. skrifver likvisst 4/4 t.
Appel-boom i Haag, att man kunde utlofva pensioner af tullen i Pillau, dock ej
värdt ännu tala därom. Jämför ock rådsprot. ll/12 1654. Att erhålla
åtminstone tullen i Pillau ingick i K. G:s planer, Karl Gustaf t. kurf.
,8/12 1655 (Handl. mel. 8v. och Br:g 1666—1660. Sami. Br:g-Borussica).
11. U. u. A. VII 8. 326—618 innehåller handlingar om Sv. och Br:g
1654—56; märkas särskildt Blumenthal och Canstein 26/2 1666; kurf. t.
heml. rådet M/2; Waldecks Gutachten s. 346, instr. f. Kurzbach ,#/jr
svaret i heml. rådet s. 355 m. fl. I febr. 1666 hade man i Berlin klart
för sig, att Sv. skulle börja krig; undrade dock om det kunde gälla
Ryssland. I alla hänseenden oro för de preussiske hamnarne. — W. t. K.
G. % i2/4.
12. Schhch t. K. G. ®°/4 1656; K. G. t. kurf. 18/12 1656
(Br:g—Bo-russica); W. t. K. G. 20/3, 12/4, % 24/5 1655; K. G. t. W. 7/4 (Riksreg.).
— Dobr. hade då upptäckt f. K. G., att kurf. ej vore obenägen att träda
i förbund med Sverige; W. bör uppmana kurf. att närma sig oss och
försäkras om vår vänskap. Waldeck t. E. O. 18/4 1656. (Br. fr. furstl.
personer t. E. O.). — W. begär, att de få någon här att underhandla
med. »Ihre Consilia giengen dahin 1) die Religionsfreiheit zu mainteniren,
2) Ihrer Landen versicherung zu beobachten, und 3) E. K. M. so gross
und dergestalt hoch wie kein König in Schweden gewesen sein könte,
helffen zu machen; auch E. K. M. advantage an vermehrung land und
leute zu befordern; alleine Sie musten etwas mit davon zu gewahrten
haben. Und solches alles sehr woll mesnagiret und in der zeit dazu gethan
werden. Solte man mit Pohlen alleine tractiren, und in gegenwärtigem
Troubel, selbigem Könige Preussen abzwingen, Sie die Pohlen auch, aus
grosser noht, sich dazu verstehen wollen. Solches wiirden S. Ch. D. nicht
belieben, sondern auff solchen fall Ihre zuflucht und protection anderwerth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
