Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifva något af med prostens goda anbud, så“
(den lilla enfalden var ändå icke så enfaldig)
“så vore det kanske så godt... “
Kamrern, hvilken under senare delen af
samtalet flera gånger i sin rättvisa harm varit
färdig att hvälfva undan karet och stiga upp,
började nu åter fatta hopp och begärligt lyssna
efter fortsättningen.
“Hvilket vore då så godt?“ frågade
prosten uppmärksamt.
“Att jag kanske — toge honom!“
“Det blir icke af!“ utbrast prosten häftigt.
“Trots Sabina gifter jag mig med dig i alla
fall!“ De sista orden yttrade han likväl så sakta
att de alldeles undgingo kamrern, hvilken blott
uppfattade hvad sedan tillädes: “Komin i min
kammare, barn! Här är ej stället att tala i
sådana ämnen.“ Straxt derpå tillslöts
visthus-dörren, och kamrern blef ensam med sin
ovisshet och minnet af Sofies ord: “att jag kanske
toge honom!“
Nu borde väl kamrerns egen heder
förbjudit honom att ifrån det ögonblicket vidare
tänka på den, som med så liten tacksamhet
svarat mot hans välmening, men hedern teg
beskedligt och fredligt, ty en annan vida
starkare känsla sade att det skulle vara en
kostlig sak, om han kunde lura prosten för det
elaka spratt, denne velat spela honom, och, i
stället för att hemföra Sabina, taga den
omtvistade Sofie. Sedan blefve alltid tids nog,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
