Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makes tankar på högre utflygter. Omärkligt
nedgick baronen sjelf till den ståndpunkt,
hvar-ifrån intet bemödande upplyftade henne, och
de stannade således der i fridfull ro.
“Hvad har jag väl förlorat?“, utbrast
Henning ofta, då han efter slutadt dagsarbete slöt
den älskade qvinnan i sin famn. “Så länge
du, min Kerstin, älskar mig, vill jag ej för
något pris bortbyta min närvarande lott mot den,
som fordom väntade mig.“
“Och jag,“ sade hon, “jag skulle vara ett
afskum, den otacksammaste varelse på jorden,
om jag kunde upphöra att älska dig, som jag
är skyldig allt. Jag ville ligga på knä för dig
natt och dag!“ Och qvällhimlens stjernor
bevittnade att bägges ord voro hjertats. De
somnade och vaknade okunniga och
obekymrade om all den försmädelse, som verlden
uttalade öfver dem.
Men fins det en sällhet på jorden
bestämd för varaktighet?
Fyra år efter Hennings giftermål dog gamle
baron Y. Men rörd af den ihärdighet och
själsstyrka, brorsonen ådagalagt i sin dårskap,
hade baronen, i ett tillägg till testamentet, låtit
bifoga att baron Henning Y. skulle under sin
lifstid tillgodonjuta en årlig pension af 500
riksdaler banko. Hela den återstående
ofantliga förmögenheten tillföll en gren af
sido-linien.
Såsom “hofmästarinnan“ i början a/ be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
