Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dela sin middag med denne behofvets födde
son, att anses jemngod med honom, att till
och med nödgas afundas den tjenstaktighet,
hvarmed han sökte återgälda sina välgörares
godhet, det var lika många styng för
Wetter-qvists högmod. Och sedan att bli ombedd att
roa barnen, att göra det eller det, uträtta den
eller den lilla kommissionen, springa från ena
ändan af staden till den andra för alldeles
ingenting — allt detta var mera än det syntes
honom möjligt för en menniskas förmåga att
uthärda.
Derföre läste han dag och natt för att
komma till akademien, dit han ock — efter två
års förtviflade ansträngningar vid gymnasium
i Skara — anlände med tjugu riksdaler i
plånboken öfver respengarne. Under hans vistande
i Upsala hjelpte honom hans förmyndare allt
hvad han kunde. Det oaktadt blef Wetterqvists
akademietid oändligt längre utspunnen än han
föreställt sig, icke af brist på arbetsförmåga
och lust, utan af brist på tillräckliga medel
att der uppehålla sig. Han måste taga
kondition såsom informator, och på det sättet
åtgingo fem år, innan han ändtligen, efter en
med heder genomgången examen, blef såsom
auskultant inskrifven i Svea hofrätt.
Nu hade han då åtminstone en titel, så
tom den än var. men det var också allt. Det
lilla arfvet var längesedan slut, och det enda,
hvarmed han kunde börja sin Stockholms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
