Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längst bort i hörnet. Han hade inte länge
varit gömd heller, förrän jag fick se en af de
der herrarne, som jag rätt väl känner, fast
mina omständigheter, gudskelof, äro sådana att
jag inte för egen del har med dem att sköta.“
“Hvad gjorde du då?“ inföll fru Malla,
intresserad.
“Jag ställde mig bred och styf i min dörr,
jag, och då han frågade om jag inte sett en
ung herre, som nyss förut, efter hvad han tyckte,
skymtade hit in eller nära förbi, satte jag min
barska min på mig och lät honom på rent språk
veta att jag inte höll smyghål för hvarken ett
eller annat slags folk. ’För öfrigt,5 sade jag
och steg litet tillbaks, ’kan herrn sjelf se åt!’
men han skämdes att göra någon vistation —
för jag är för väl känd på högre ort — utan
sedan han stigit upp på tröskeln, der du nu
står, och sett sig omkring, bugade han sig
och gick sin väg. Och tänk dig nu, Malla,
det är inte år och dag se’n den historien
tima-de, och ändå vet den uslingen ej om han skall
känna igen mig, då jag står på torget med
Lucie, Lucie, som är så vacker att hvarenda
karl, som möter henne, vänder sig om för att
få se henne en gång till! Kongl. sekterRosell,
han höll sig inte för god han att helsa. Det
är en hygglig karl: vore han ej så fattig, tror
jag visst jag »skulle ta honom till måg. Men
sch ... sch ... tyst — håll, vänta litet... här
ha vi, min lif och själ, notarien. Kan man se,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
