Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trettiofem riksdaler! Åh ja, han är såfördj .. d
af högmod, att jag spår att slägten hans, om
han har någon, en vacker dag får lösa in
honom på Danviken. .. Men hör på, Malla, nämde
du intet om hans oanständiga uppförande i går?“
“Aldrig ord!“
“Nå ja, för dig kan tystnad passa,“ sade
fru Norman med en ton af skarp
öfverlägsen-het, “men icke för mig, för mig, som först och
främst är Lucies mor — Lucie, den han är
så kär i, att han skulle slicka sig om fingrarne,
om han bara fick kyssa hennes skoband —
och sedan som egarinna af detta stånd, hvilket
ofta varit den krypskytten, ‘den väderhanen,
till stor nytta. Jag är alldeles tvungen,
tvungen, förstår du, att upprätthålla min reputation
och mitt stånds värdighet och måste derföre
tukta honom efter förtjenst.“
“Du inser naturligtvis hvad bäst är!“ inföll
hofmästarinnan undfallande. “Han såg annars
riktigt sjuk ut i dag, mycket blekare än
vanligt; och om jag ej tog felt, knep han bort en
tår ur ögat, när jag hängde upp taflan. Han
bad mig att jag för all del icke måtte hänga
den för långt ut.“
“Det tror jag hjertans gerna!“ skrattade
fru Norman i bästa lynne. “Det är bra
påtagligt att högmodet och behofvet inte vill
samsas. Ingen skulle se taflan, kantänka: vi
skulle ändå sälja henne så fort som möjligt!
Men midt i förtreten skall jag nu hänga den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
