- Project Runeberg -  Fata Morgana. En Stockholmsnovell /
157

(1911) [MARC] [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blick uttryckte oändlig ömhet, medlidande och
önskan att svalka och hugsvala. Men det var
samtidigt utan tanke på honom själf, och han
kände att så såg denna unga flicka på själfva
lifvet.

Det ringde, samma bjällerklang som förut,
och hon reste sig hastigt, tecknade åt honom
att sitta kvar och försvann i tamburen. Helge
steg upp och tryckte båda händerna hårdt
mot pannan. Han hade icke bytt mer än ett
par fraser med detta barn som hette Yrsa,
hvars ögon hade alla ömhetens växeluttryck
och som syntes redan känna lifvets sjukdom
och bitterhet, ehuru själf oberörd däraf som
en ängel. Blott några vanliga meningar och
tystnad för resten, med ett lifslångt perspektiv
tillbaka i denna stumhet. Men lika litet som
han kunde säga hvad färg hennes klänning
haft, lika litet skulle han någonsin glömma
hennes ansikte. De speglar han där sett in
i skulle vara tröstrikt att framkalla i dödens
svåra stund.

— Jag är en sentimental stolle, sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:55:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fatamorgan/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free