Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glasögon, och inom mitt bröst känner jag en
sten, på hvilken sorgen slagit sig ned.
Han förlorade både sömn och aptit.
— Jag kan icke längre äta, sade han till
herr de Quatrefeuilles, då han satt framför sin
orörda guldtallrik. Ack! det är icke bordets
nöjen jag saknar, dem har jag aldrig njutit
af: dem får en konung aldrig lära känna. Mitt
bord är det sämsta i riket. Det är endast
tarf-ligt folk som äter godt; de rika ha kockar, som
bestjäla och förgifta dem. De förnämsta
kockarna äro de, som stjäla och förgifta mest, och
mina äro de förnämsta i Europa. Och ändå
var jag gourmand af naturen och skulle tyckt
om god mat, så väl som någon annan, om min
ställning tillåtit det.
Han klagade öfver ryggvärk och tyngd i
magen, kände sig svag, hade andnöd och hj
ärt-klappning. Då och då stego varma blodvågor
honom åt hufvudet.
— Jag har, sade han, en dof ihållande värk,
då och då afbruten af genomträngande, häftiga
smärtor. Däraf kommer min oro och ångest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
