Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och snart kom lille Elo och de fem andra gossarna
fram till folket och sade:
»Vi äro de stackars små gossar, som draken åt
upp, och vi ha kommit ut ur hans buk i bara
skjortan.»
Och alla, som hörde dem, kysste dem och sade:
»Välsignade barn, vi skola i riklig mån gifva eder
allt hvad ni kunna önska.»
Och folket åtskildes under den gladaste stämning och
under afsjungande af hymner och sånger.
Till minne af den dag, på hvilken Försynen befriade
folket från ett svårt plågoris, anordnades processioner,
och man bar omkring bilden af en fjättrad drake.
Kraken uppbar sin tribut och blef den rikaste och
mäktigaste af pingvinerna. Till tecken af sin seger och
för att injaga en hälsosam fruktan bar han på sitt hufvud
en drakkam, och han plägade säga till folket:
»Nu, sedan draken är död, är det jag, som är
drake!»
Orberosa slingrade ännu länge sina frikostiga armar
om halsen på oxdrifvare och fårherdar, som hon likställde
med gudarna. Och när hon ej längre var skön, invigde
hon sig åt Herren.
Såsom föremål för allmän dyrkan upptogs hon efter
sin död i helgonens kanon och blef Pingviniens
himmelska skyddshelgon.
Kraken efterlämnade en son, hvilken bar drakkammen
liksom hans fader och däraf fick tillnamnet Drako.
Han grundlade pingvinernas första kungliga dynasti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
