- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
33

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fortfarande att uppdraga våra cirklar, upprita vi
en med 538 fots diameter och lägga der ett
pepparkorn: Mars.

På en cirkelperiferi med 1,747 fots diameter rullar
en vacker pomerans, Jupiter. Men emellan
pepparkornet och denna pomerans finnes det nära hundra med
hvarandra sammanflätade cirklar, i hvilka sandkorn
röra sig: det skall föreställa de små planeternas verld.

Saturnus föreställes af en billardboll, som rullar
i en cirkelperiferi om 3,368 fots diameter.

Ett stort körsbär, rörande sig på en periferi med
6,585 fots diameter, skall föreställa Uranus. Ett
plommon skall föreställa Neptunus; man lägger det på en
cirkelperiferi med 10,100 fots diameter. Om man efter
samma skala vill framställa den närmast belägna
stjernans afstånd, måste man lägga ett klot af en och en
half fots diameter åtminstone på 76,275,000 fots
afstånd, med andra ord på 2,119 mils distans.

I detta artificiela system af 10,100 fots
genomskärning skulle man kunna iakttaga sferernas rörelse
på följande sätt: Mercurius genomlöper sin cirkel på
1 minut 28 sekunder, — Venus på 3 minuter 45
sekunder, — Jorden på 6 minuter, — Mars på 11
minuter 27 sekunder, — de teleskopiska planeterna på
mellan 20 och 35 minuter, •— Jupiter på 1 timme 12
minuter, — Saturnus på 3 timmar, — Uranus på
8 1/2 timmar, — Neptunus på 16 timmar 40 minuter.

Se der en liten hastigt utkastad tablå, som kan
gifva de i vetenskapen obevandrade en temligen
noggrann idé om planetsystemets astronomiska
proportioner; måtte vetenskapsmännerne kunna tiilgifva oss
detta afsteg! Men om de tveka att lyssna till denna
ädelmodiga känsla, så åberopa vi Kepler i egen person,
vår och deras mästare, som tillförsäkrar oss om tillgift,
när vi anföra honom sjelf som föredöme. Har ej denne
store astronom teoretiskt konstruerat en sfer, i hvilken
hvarje himlakropp föreställdes af ett klot, sammansatt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free