Familjen H / 168 (1922) Author: Fredrika Bremer Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

- On this page / på denna sida - Sista upptåget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ja... hosta... tag mig i famn... jag skall ej röra mig,
ej släppa pennan. Man måste ej ge efter alltid; man
bör ej skämma bort sin...

                                 (L. skriver)

hustru; och därför måste Julie lämna mig pennan och,
sittande i mitt knä, se mig skriva vad som innerligen
skall gräma henne:

Vår goda vän, Beata, kom till oss! Vi vänta dig med
öppna armar. I vårt hem måste du finna dig väl. Kom
och se huru jag håller Julie i tukt. För att nu redan ge
dig ett prov därpå, skall hon ej, oaktat all sin iver,
skriva ett ord mer i dag.

Jag vill skri...

                                                                 Den 14 augusti.

Jag gråter, jag skrattar, jag är utom mig — och ändå
måste jag skriva. Vet du vem som är här? vem som
kom just nyss? Gissa, gissa! ack! jag har ej tid att låta
dig gissa. Emilia är här, min syster Emilia! Emilia
den goda, Emilia den glada, Emilia den vackra — den
lyckliga Emilia! Och Algernon är här och den lille
Algernon, den präktigaste lille pojke på jorden! Mamma
dansar med honom, pappa dansar med honom, Emilia
dansar, Algernon dansar, L. dansar... vänta, vänta, jag
vill komma och sjunga och kan ej skriva ett ord, så
sant jag heter                  Julie.

P. S. Beata, återkom till oss!

                                                                         ber

                                                                 Familjen H***»

Älskvärda och lyckliga familj, jag tackar dig — men
Beata skall ej komma. Jag skall skriva detta svar i
morgon. Oskyldiga barn, som slumren omkring mig,
jag skall bliva hos er, emedan jag kan vara er nyttig.
Försakad glädje skänker ofta en tillfredsställelse av
högre art — skänker frid. O, må jag blott känna den,
under det var dags stilla bölja, enformigt men lugnt
framvälver och för mig närmare den tysta stranden —
och var dag skall vara välsignad.

Nattliga dimmor uppstiga på ängarna, båda morgonen
och mana mig till vila. Kring min levnads kulle
stiger ock en kylig ånga — då den kommer närmare,
skall jag skriva en gång och taga avsked av familjen
H***

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>