- On this page / på denna sida
- Senare avdelningen
- Andra solblicken
- On this page / på denna sida
- Senare avdelningen
- Andra solblicken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ganska rik, från Italien medförd garderob gav dem
tillfälle. Det var liksom ville hon i dessa kvarlevor av en
försvunnen prakt och storhet söka tröst för sitt
närvarande öde, eller liksom kunde hon ej tro, att detta
öde var verkligt allvar, utan blott en ögonblicklig
förtrollning, vilken varje stund kunde upplösas, såsom
väntade hon att någon fes trollstav skulle i palats
förvandla det lilla grå huset, och höll sig därför beredd
att i en dräkt, enlig med hennes rang och värdighet,
emottaga uppvaktningar och lyckönskningar.
Av sin styvfar behandlades Hermina på en gång med
liknöjdhet och hårdhet, och man såg tydligt, att vad hon
gjorde för honom, det gjorde hon ej för hans, men för
Guds skull.
Ifrån den stund kornetten kom in i huset, fick han
därinom ett slags välde, som dagligen steg, och det
använde han till att bereda Hermina ett gladare liv.
Baron K. var merendels borta om dagarna och kom
först mot aftonen tillbaka; stundom dröjde han även två
eller tre dagar borta. Under dessa fredstider förstod
kornetten att förskaffa Hermina en frihet, den hon
aldrig förr känt, och den hon nu med barnslig förtjusning
njöt. Han förmådde hennes mor, som var känslig för
naturens skönhet, att göra långa promenader i den
vilda romantiska trakten. Botaniken hade förr varit
hennes älsklingsnöje; kornetten upplivade åter hennes
håg därtill, såg överallt blommor (även tror jag där
inga fanns), för att söka övertyga den i sitt fosterlands
yppiga vegetation förtjusta italienskan, att Sverige var
lika rikt på blomster, som det var på hjältar och järn.
Åtminstone är det visst (och det erkände han senare
själv), att han ej hade försyn att såsom högst ovanliga
och märkvärdiga naturprodukter omtala kattfötter,
käringtänder, dådra, skvattra, pors, harsyra, malört,
renfana, höskallran, stormhatten, m. m.
Såsom det skönaste i naturen omtalade han i synnerhet
den underbart täcka blomman, som fått sitt namn
efter »världens störste naturforskare, svensken Linné».
Att finna denna underplanta sökte han inge friherrinnan
och Hermina den möjligaste största längtan. Alla
dagar hade han nya aningar om att den skulle upptäckas
i någon ny trakt. Han sökte länge, länge och
väl, och upptäckte den ej förrän i den stund, han
upptäckte sin kärlek.
Dessa promenader gåvo kornetten tillfälle att
beständigt vara omkring Hermina. Han gav henne armen då
de gingo, då de vilade skyddade han henne för solstrålarna.
Småningom förmådde han henne att springa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
