Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sednare afdelningen - 16. En högtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN HÖGTID.
101
derefter blir lika ledsen som man förut varit glad, så går det väl så, att
man tappar modet.”
”Men, kära Nanny, du visste ju att jag skulle resa!”
”Jag visste icke att det skulle ske i morgon.”
”Icke jag heller, då vi i går träffades. Men emedan jag beslöt
att gå med ångfartyget, ser du... ”
”Ja, ja!”
”Och dessutom, hvad gör ett par dagar, när man ändå skall
skiljas ...”
” .. för att aldrig mer återse hvarandra!”
”Det är rätt att du ej fäster dig vid något hopp. Emellertid...”
Den unga flickan såg frågande upp.
”Vet du, Nanny, det är underbart att vi, som, förra gången jag
var här, träffades fjorton dagar, och denna gången endast fyra, så
mycket kunna hålla af hvarandra!”
”Nej, det är naturligt: folk, som råkas i sällskap, få kanske icke
på sex månader säga hvarandra så mycket som vi ibland sagt på ett
par timmar. I början träffades vi hvar afton, sedan både morgon och
afton, och ... ”
” .. och slutligen både morgon, middag och afton!” Inföll Gottlieb
skrattande. ”Sannerligen har du icke rätt, Nanny — om vi summerade
ihop alla mötena under blott första perioden af vår bekantskap, efter ett
i veckan, så skulle vl varit bekanta nära nog ett helt år.”
”Ah, mycket längre!” svarade Nanny, äfven leende.
”Och som vi hållit ord att ej bli kära i hvarandra, så skiljas vi
nu väl med ömhet och saknad, men ej med förtviflan och, desto bättre,
ej heller med de förebråelser, som vi kanske eljest haft att göra och
afhöra.”
”Ack ja, det var alltför väl att.. att... ”
Nanny kunde ej tala ut.
”Vi behöfva ju icke dölja för hvarandra att den der
öfverenskommel-sen verkligen var något vågad — för min del är jag icke stoltare än
att jag erkänner att den icke varit så alldeles lätt att hålla.”
”Men då Gottlieb i alla fall hållit den, så är det bra som
det är.”
”Ja visst, det vet jag nog — och ändå är det icke så bra som
Jag ville ha det.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
