Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gulärlan.
- Lafskrikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danmark är hufvudarten allmän; i Norge har den nordliga
öfvertaget.
*
Gulärlan är ingen sångare; hennes lockton är enkel och
långdragen.
*
Af lokala namn, som begagnas på denna vackra fågel, nämna
vi: linärla, gulärla, gul säsärla (Sörm.), linkukurella, gölkukurella,
säfugel och sådyppa (Hälsingl.). I Danmark kallas hon gul
vipstjert, majfugl, enfugl, gulspink och guldfugl. Färöingarna äro
mer poetiska. Hos dem heter hon erla kongsdötter.
*
Lafskrikan.
(Fig. 18; tafla III.)
Däruppe ofvan Dalälfven samt väster om stambanan genom
Norrland utbreder sig det stora landet med de stora skogarna och
den stora tystnaden. Utefter vattendragen har Trätäljas yxa
obarmhärtigt gått fram, och där ha höjdsträckningarnas sidor mer eller
mindre fullständigt beröfvats sin skyddande gröna klädnad af
furor och granar, men mellan åsarna finnas vidsträckta områden,
som hvarken ha stig eller väg, rinnande eller stillastående vatten.
Där har skogen hittilldags fått stå orörd, och där har den något
öfver sig af ödemark, någonting oändligt tungt och pressande —
man vet icke hvad, frånvaron af lif, bostäder, människor.
Träden spira, tillväxa, vissna och dö, kanske utan att en
människas blick någonsin fallit på dem, där de stå i någon afkrok,
bland klippor och moras. Sommarens vindar spela genom deras
grenar, höstens skurar skölja dem, och vinterns snö lagrar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0255.html
