Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(684
Och medan China på detta sätt har uplåtit sig för
vestra Europas förbindelser, idkas äfven en betydlig handel
med grannriket Kyssland, till hvilken magt China har afträdt
det s. k. Amurlandet
China är således nu mera icke ett så inom sig tillslutet
land som det har varit. Och landet har icke blott öpnat sig
för främlingar, men Chineserne hafva äfven uphört att hålla
sig sjelfva instängda. De träffas mångenstädes utanför China
och de taga sin del i folkvandringen till Amerika. Inom
sjelfva China hafva stora, politiska skakningar egt rum
genom det stora uproret af de s. k. Tai-pings, ett mägtigt
parti, hvilket föranledde våldsama rörelser samtidigt med
kriget mot de europeiska magterna på 1850-talet.
Regeringsättet i det chinesiska riket är monarkiskt, men
kejsarens magt bunden af gammal häfd och så att
despotismen icke framträder i all sin råhet och hårdhet. China
har skrifven lag, det bar litteratur, det har
undervisningsanstalter och en religion, som är grundad på skriftliga
urkunder. Det bekanta namnet Kong-fu-tse står i spetsen för
de religiösa sägnerne, men denna lära är icke ensam, en stor
mängd bekänner sig till Buddhareligionen, som i China
kallas Fo’s lära2).
Och till de chinesiska länderna räknas äfven Tibet, som
utmärkes af en egen utveckling utaf den i östra Asien vidt
utbredda Buddhareligionen, hvilken i detta land har gifvit
uphof åt en hierarkisk eller theokratisk stats- och
religionsförfattning, den s. k. Lamaismen. Det utmärkande i denna
lära är föreställningen om en ständig incarnation af det
högsta väsendet hos tvänne menskliga personligheter, hvilka äro
på samma gång religionsförfattningens öfverhufvuden, en art
påfvar, ocli tillika verldsliga regenter. Sinsemellan sägas
de befinna sig i en sådan ställning, att den ene, som kallas
Dalai Lama, är det högsta öfverhufvudet, den andre honom
underordnad, men båda lära dock i politiskt afseende vara
beroende af kejsaren i China. Till religionsförfattningen
hörer ett talrikt presterskap samt en art kloster och Tibet
saknar ej literatur likasom också i industrielt afseende detta
1) Öfv. T. I. p. 327.
2) Brauer und Plath: p. ISO, 194.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
