Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577’
vud i hvarje stat af en nationalförsamling, väld af folket på
grund af mycket vidsträckt valrätt och delad på två kamrar.
Staternas regering åter består i hvarje stat af en folkvald
embetsmän med titeln Governor (Guvernör).
Statsförbundets författning är beskrifven i en från år
1789 gällande grundlag1). Det äldre förhållandet var
sådant att hvar och en bland kolonierna utgjorde ett särskildt
för sig organiseradt samhälle omedelbarligen under Englands
suveränetet. De tretton kolonierna voro således icke tretton
provinser af ett gemensamt engelskt land, ingen politisk
enhet fans mellan dem. Deraf följde att när de antogo
egenskapen af sjelfständiga stater blef hvar och en af dem
en aldeles egen stat och det var alls icke sjelfskrifven sak
att de skulle utgöra ett statsförbund. Frihetstriden utförde
de såsom fullkomligt sjelfständiga, blott för ett visst
gemensamt ändamål allierade magter. Men det befans dock nyttigt
att äfven efter krigets slut bibehålla föreningen och bilda
ett för all framtid beståndande statsförbund, dock så att de
särskildta staterna behöllo så stor sjelfständighet, som
kunde med förbundets ändamål förenas. Det visade sig snart
att den sjelfständighet, som de förbundna staterna i förstone
hade behållit, var så stor att förbundet blef magtlöst, enhet
och sammanhang gingo förlorade. Derföre blef
förbundsförfattningen föremål för en omarbetning och ur detta arbete
utgick den nu gällande 1789 års grundlag. Man skiljer
sålunda mellan två tidehvarf i Förenta Staternas statsrätts
historia, konfederationens tid och unionens. Konfederationen
kallades det förbund, som de tretton staterna hade under
kriget ingått och som hade en slags förbundsförfattning
beskrifven i vissa år 1778 antagna artiklar. Enligt dessa fans
en gemensam kongress af sändebud från de särskildta
staterna. Men denna kongress hade blott en mycket inskränkt
magt och någon gemensam verkställande nationalregering
fans icke. Unionen åter kallas statsförbundet sådant det är
genom den nya grundlagen från år 1789. Enligt denna är
visserligen hvarje stat fullkomligt oberoende i sina egna
1) Grundlagen är daterad år 1787, men trädde i tillämpning först
år 1789.
Svedelius: Europas Statskunskap. II. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
