Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Belgien......................10
Sverige oeh Norge..........9
Bonaparte ’)..................8
Montenegro..................8
Grekland....................6
Monaco........... 0
Serbien........... 2
Brasilien.......... 2
Braunschweig........ 1
702
Huru som helst grunden för thronbesittningen må vara
beskaffad kan arfsordningen inom slägten vara på olika sätt
bestämd. Man skiljer mellan agnatisk arfsrätt, hvarmed
menas att mankönet ensamt ärfver, men qvinnokönet är
arflöst och icke blott könet men äfven afkomlingar af den
regerande familjens döttrar sakna arfsrätt ändock de äro af
mankön, samt å andra sidan cognatisk arfsrätt, hvilken innebär
att äfven qvinnolinien och qvinligt kön äro i sin ordning
arfs-berättigade. Denna arfsordning förekommer på två olika sätt,
antingen sä att qvinnolinien arfsrätt inträder först sedan
alla manliga slägtlinier äro utslocknade, eller också på det
sätt att den qvinliga arfsrätten gäller med uteslutande af
manliga sidogrenar. I förra fallet ärfver den bortgångnes
broder, brorson, farbroder o. s. v. framför dottren i lmset.
När slutligen ingen afkomling af någon manlig linie finnes
träder qvinnolinien till arfvet, men vid sådant tillfälle kan
fråga upstå, hvilken qvinnolinie är den närmaste. Två olika
sätt finnas att bestämma ordningen, antingen så att arfvet
tillfaller den qvinnolinie, som står högst på stamträdet d.
v. s. närmast härstammar från familjens gemensame
stamfader, eller också att arfvet öfvergår till den qvinnolinie,
som står på stamträdet närmast till den siste innehafvaren,
som tillhörde manstammen, d. v. s. att denne furstes dotter,
syster eller hvem hon vara må eller hennes barn träda till
arfvet. Men i alla händelser plägar den regel vara
gällande att man ärfver framför qvinna inom samma slägtled utan
afseende på ålder, d. v. s. att yngre son ärfver framför
äldre dotter, och dottrens arfsrätt gäller blott när son ej
finnes i huset, hvaremot dottren visserligen kan hafva arfsrätt
framför farbröder eller andra slägtingar af manlig linie.
Men om arfsordningen är olika i olika länder och
familjer äro tvänne grundsatser aldeles afgjorda i den nu gäl-
6
1) Oberäknadt de ledamöter, som icke hade arfsrätt till Napoleon
IILs kejsardöme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
