- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
437

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

437

3. Norges allmänna indelning i afseende på
lagskipningen är fästad vid följande domstolar: a) Sorenskriveren är
underdomare på landet motsvarande den svenska
häradshöfdingen och landet är deladt i sorenskriverier likasom Sverige
i domsagor.

b) Byfogeden är underdomare i städerne likasom
rådhusrätten i de svenska städerna. Den norske byfogeden
svarar snarast mot den svenske borgmästaren men med
någon skilnad mellan större och mindre städer i det att i de
större städerna göromålen äro delade mellan flere personer.

c) Stiftsovcrreten är den norska mellaninstansen, som
intager samma plats inom lagskipningen som hofrätterna i
Sverige. Benämningen stiftsoverret har afseende på den
gamla indelningen, som var sådan att öfverdomstolens
lag-skipningsområde sammanträffade med den kyrkliga
indelningen i biskopstift så att för hvarje stift fans en öfverrätt
Nu mera är detta förhållande rubbadt, biskopstiftens antal
har blifvit ökadt, men stiftsoverreternas är oförändradt. Dessa
domstolar äro fyra till antalet, lika många som de gamla
stiften, Christiania, Christansands, Bergen och Throndhiems
stiftsoverret.

d) Höjeste Ret är Norges högsta domstol, en gemensam
för bela riket med säte i Christiania.

Norges allmänna civillag är kon. Christian V:s norska
lov af år 1687 med senare författningar, men strafflagen är
ny, antagen år 1842.

4. Den kyrkliga indelningen är fästad vid Sogner
(socknar), Prestegield (prestgäll, pastorat), Provstier (prosterier)
och Stift, men allmänt kyrkomöte, såsom i Sverige, finnes
icke.

Sognen är första ledet i den kyrkliga indelningen och
utgör det område, som har gemensam kyrka och väl äfven
gemensam prest, men på det sätt att två eller flere sogner
kunna vara förenade om samma sogneprest.

Frcestgieldet utgör det område, som har gemensam
sog-nepræst (kyrkoherde). Deremot finnas i allmänhet icke de
tjenstegrader som i Sverige kallas komminister och adjunkt.
De finnas på vissa ställen under benämningarne rcsiderendc
kapellan (komminister) och personel kapellan (adjunkt) men
dessa embeten äro mera undantag än regel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free