Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
gadt, hvarefter en ny förbundsförfattning antogs (1848).
Karakteren af denna författning var att kantonernas
sjelfständighet något inskränktes, men dock utan att uphäfvas.
Statsförbundet organiserades med fastare former ocli
kantonerna sammanbundos närmare med hvarandra än förut.
Såsom lagstiftande magt uprättades en förbundsförsamliiig
(Bundesversanwüung) på två kamrar. Den ena, som kallas
der Nationalrath, valdes med ledamöternes antal bestämdt
efter folkmängden, således med öfvervigt för de större
kantonerna; den andra afdelningen af die Bundesversammlung
benämndes der Ständerath och bestod af två ledamöter från
hvarje kanton, således lika många från de smärre som från
de större kantonerna. Sammansättningen var således derpå
beräknad att hvarje kanton skulle få i »der nationalrath»
göra sig gällande i mån af sin verkliga betydenhet genom
större eller mindre folkmängd, men i »der ständerath» blefvo
genom rösternas lika antal från hvarje kanton de mindre
kantonerna försäkrade mot faran att blifva aldeles
öfver-väldigade af de större. Denna »Bitndesversammlung»
innehade den lagstiftande magten i gemensama ärenden.
Förbundsregeringen åter blef nu icke en viss kanton såsom
Vorort, men ett af förbundsförsamlingen valdt kollegium af
sju personer med benämningen Bundesrath1). Denna 1848
års författning är dock nu mera icke oförändrad gällande.
Förbundsförfattningen har under de senaste åren undergått
en omarbetning och bärer i sitt närvarande skick datum af
d. 29 Maj 1874. Men hufvudgrunderna, om man så får
kalla inrättningen af nationalrath, ständerath och
bundes-rath, äro bibehållna hufvudsakligen sådana de voro genom
1848 års grundlag.
1) De schweiziska grundlagarne läsas i den vid Bluntschlis här öfv,
anförda arbete bifogade »Urkundenbuch». Helvétiska republikens
grundlag, mediationsakten och 1815 års författning finnas äfven hos PÖLITZ:
Die Europäischen Verfassungen seit dem Jahre 1789, T. III. Jfr. om
förändringarne ar 1874 Schulthessi Europ. GcschichtskalGndcr 1874.
p. 444 o. f. samt Alm de Götha 1875, p. 849 och 1876, p. 888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
