Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
magten om det också icke helt och hållet hörde till
romerska riket och det samma kan sägas om detta land under
den tidigare delen af medeltiden i förhållande till
Franker-nes rike, Carl d. stores monarki. Efter den tiden sträckte
sig konungariket Burgund in i dessa länder och slutligen
hörde de schweiziska orterna till Tyska riket. Schweiz
befann sig således inom feodalsystemets omkrets, ett enda
stort feodallän var detta land icke, der funnos flera
samhällsbildningar af olika art, der voro herrar med feodala
län, der funnos biskopar med länsbesittningar, der funnos
städer med anspråk att vara fria riksstäder och der funnos
vissa landsorter, der menigheten hade anspråk att ej vara
underkastad annan öfverhet än kejsaren och riket. Öfver
hufvud funnos i Schweiz betydliga lemningar af en
urgammal folkfrihet, hvilka egnade sig till en grundval för en
demokratisk samhällsutveckling. En hufvudsak var att de små
samhällena aldrig blefvo sammanfogade till en gemensam
stat. Deras svaghet, livar och en för sig, innebar mycken
anledning till ett statsförbund, men deras afskilda ställning,
den enas från den andra, motverkade upkomsten af en helstat.
Ur dessa förhållanden upkom Edsförbundet. Namnet
betecknar en förening mellan vissa menigheter, hvilka
up-reste sig mot de österrikiske hertigarnes öfvervälde. Tiden
var år 1291 och medlemmarne i förbundet voro de tre små
länderna Schwytz, Uri, Unterwalden. Efter denna tid och
egentligen från början af 1300-talet följer nu en lång och
hård strid, hvarunder Edsförbundet försvarade sin
sjelfständighet och utvidgade sitt område genom det att nya
medlemmar anslöto sig till förbundet. Lucern, Zurich, Glarus,
Zug och Bern blefvo ledamöter af Edsförbundet. Antalet
hade således under första hälften af 1300-talet ökats från
tre till åtta. Under den följande tiden tillkommo fem nya
medlemmar, Solothurn och Freiburg (1481), Schaffhausen,
Basel (1501) samt Appenzell (1513). Af dessa tretton
förbundsmedlemmar bestod Edsförbundet ’).
1) Bluntschli: Gescliichte des schweizerischen Bundesrechtes, T. I,
p. 161, 173, 180, 186 samt p. 61, 123. — Wolff: Die unmittelbaren
Theile des ehemaligen römisch-deutschen kaiserreiches nach ihrén
frülie-ren und gegenwärtigen Verbindung, p. 517.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
