Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Det hade utgjort en del af den burgundiska magten under
medeltiden, en del af den spanska, en del af den
österrikiska, en del af den franska under senare tider och nu sist
en del af konungariket Nederländerna. En verklig helstat
hade Belgien icke varit före föreningen med Holland och
blef äfven då blott en del af en helstat, fore den tiden hade
Belgien varit en samling af särskildta provinser, som icke
egentligen voro en enda gemensam stat. Provinsernas
sammansmältning kunde anses börjad under den franska tiden
från 1790-talet, då de belgiska provinserna voro franska
de-partementer, och förändringen år 1815 medförde icke någon
återgång till det gamla förhållandet. Så äfven när Belgien
blef ensamt år 1830 valde man icke att bilda ett
statsförbund, den nya staten blef en helstat. Denna stats det
nuvarande Belgiens upkomst innebar att de f. d. spanska eller
österrikiska Nederländerna skilde sig från Holland och de
landskap, som hade utgjort f. d. republiken Förenta
Neder-land. Men visserligen blef denna delning icke fullständigt
utförd. Om så liade skett skulle nämligen Luxemburg hafva
blifvit en provins i Belgien. Detta var äfven Belgiens
mening, men lät sig ej utföras, blott en del af Luxemburg fick
ingå i den belgiska staten, en annan del blef en egen stat
i personalunion med Holland. Och en annan provins bland
de belgiska blef också delad nämligen Limburg. Deremot
blef Lütticli en provins i Belgien. Detta på sådant sätt
begränsade och bestämda område bar Belgien sedermera
behållit.
Belgiens inre statshiclc har i äldre tider likasom i
allmänhet de feodala ländernas utvecklat sig under formen af
ståndsprivilegier, adelns, hierarkiens och städernas.
Elementer funnos, som skulle kunnat ur sig frambringa en republik,
så som skedde i Förenta Nederland, eller en konstitutionel
monarki. Nu inträffade ingendera delen, utvecklingen blef
sådan som i de öfriga feodala länderna nied undantag af
England, att ur feodalismeu utgick den enväldiga monarkien.
Annorlunda kan man ej titulera regeringssättet under det
spanska ocli österrikiska tidehvarfvet.
Svedelius: Europas Statskunskap II. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
