- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
348

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

det, holländska, och der finnas Walloner, som hafva franska
språket till modersmål, förutom blandningar af dessa folk
och utgreningar af den tyska nationen ’). Här är således
en folkblandning, väl icke så mångfaldig som t. ex. i de
österrikisk-ungerska länderna, men dock tillräckligt att
föranleda betänkliga förhållanden.

En annan sak af stor betydelse för Belgien är
granskapet med Frankrike. Förbindelsen med det mägtiga
granriket har blifvit sådan att Frankrikes språk är det allmänna
kulturspråket i Belgien och detta land förefaller för en
ytlig blick såsom vore det ett bihang till Frankrike. Närmare
betraktadt visar sig förhållandet annorlunda åtminstone i
politiskt afseende. Inre föreningsband må sammanbinda den
belgiska civilisationen med den franska, men det har tydligen
visat sig att Belgien sätter värde på att vara en egen stat.
En politisk förening med Frankrike omtalades under den
belgiska revolutionen (1830) såsom en bland möjligheterna
medan Belgiens ställning ännu var oafgjord, men detta tal
vann icke gehör och 1848 års revolution erhöll intet
gensvar i Belgien. Snarare har Belgien hyst sina farhågor för
en fransk eröfringslystnad under kejsar Napoleons IlLs tid.
.Men med förbehåll af full sjelfständighet såsom egen stat
anslöt sig Belgien under de första åren efter 1830 till
Frankrike såsom en mägtig bundsförvandt. Denna förbindelse
var aldeles sjelfskrifven, ty Belgien hade till en stor del
Frankrikes mägtiga stöd att tacka för möjligheten att
genomdrifva sin uprättelse till sjelfständig stat. Dock är
dervid att märka det Frankrike icke var den enda stormagt,
som räckte handen åt Belgien. Englands inflytelse till
förmån för Belgien var ganska betydligt.

Med Tyskland hade Belgien fordomsdags föreningsband
hvilka aldeles lossnat. Belgiens, provinser utgjorde,
åtminstone till största delen, tyska feodallän, medlemmar af det
gamla Tyska riket. Men dessa länder hafva blifvit temligen
främmande för det tyska lifvets inflytelser. Belgiens folk
ingick inom den franska kulturkretsen medan Holländarne
qvarstadnade inom den tyska.

1) Se t. ex. en upgift om de olika språken i Belgien uti Abu. de
Götha 1875 p. 526.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free