Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
e) Nederländerna år 1815 sammanfattades med de södra
provinserna (Belgien) till en gemensam stat, men som
up-löstes genom Belgiens affall (1830), samt utgör sedermera
ett konungarike motsvarande den fordna republiken Förenta
Nederland i omfång och gränser med tillägg af en del utaf
hertigdömet Limburg, som hade hört till de södra
provinserna (Belgien), men nu delades. En del af Brabant
qvar-stadnade likaledes i kon.-riket Nederländerna. Men med
detta konungarike är storhertigdömet Luxemburg förbundet
såsom en egen stat*), hvilken dock i följd af Belgiens
affall har blifvit betydligen förminskad, ty en del af
Luxemburg ingick i den belgiska staten -).
Nederländernas inre statskick utvecklade sig ur
feodalis-mens samhällsförhållanden med privilegierade stånd. En
vigtig sak var att städernas sjelfstyrelse bibehöll sig vid
friskt lif och i allmänhet lyckades det icke de burgundiske
hertigarne och ännu mindre konungarne af Spanien att
up-resa något fullständigt nionarkiskt envälde. Derföre blef
också en republikansk statsförfattning ganska naturlig när
länderna skilde sig från den spanska monarkien. Och denna
författning var federativ, hvarje land eller provins var
sjelfständig, men såsom europeisk stat utgjorde alle samman en
politisk enhet. Med tiden har likväl statskicket genomgått
åtskilliga förändringar.
a) Förenta Nederland under Ståthållare af huset
Nassau-Oranien till år 1650. Prinsarne af Oranien gingo i spetsen
för upresningen mot Spanien och stodo allt framgent i
spetsen för republiken såsom en slags presidenter med titeln
Ståthållare. Denna värdighet var i sjelfva verket ett embete
i republikens tjenst, men embetet öfvergick från en medlem
till en annan likasom det skulle varit ärftligt.
b) Republik utan Ståthållare (1650—1672). Efter
ståthållaren prins Wilhelm II:s död (1650) blef ingen ny ståt-
1) Om beskaffenheten af Luxemburgs förbindelse med Nederländerna
se bär öfv. T. 1, p. 64 o. f.
2) Om Luxemburgs delniDg se öfv. T. I. p. 233 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
