Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
är en söndersplittrad historia. Italien såsom ett helt var
aldrig, blef aldrig något annat än som i nyare tid sades om
detta land, ett »geografiskt begrepp».
2. Italien vid medeltidens slut inträdde i nya
förhållanden. Republikernas antal minskades. Milano var blifvit
hertigdöme och Florenz gick samma förändring till mötes,
nya fiender till Italiens frihet upstodo, farligare än
medeltidens kejsare hade varit. De stora monarkierna voro nu
färdigbildade, Frankrike och Spanien, Italien blef priset som
deras ärelystnad eftersträfvade, dess jord blef valplatsen för
deras strider, de stridde i Italien om Italien. Och för sin
söndrings skull fick nu Italien gå under främmande herrars
ok. I dessa strider, de italienska krigen under början af
1500-talet, hade äfven kejsaren sitt interesse att bevaka, men
mägtigast var Spanien och allra mäst sedan den spanska
magten i kejsar Carl V:s hand sammansmälte med den
kejserliga. Det för en lång tid afgörande slutet blef att en
stor del af Italien stadnade i Spaniens väld, men det öfriga
förblef ett antal af smärre stater, ingen af dem nog mägtig
att bilda en centralmagt för ett enigt Italien.
3. Italien under tidehvarfvet från oeli med 1500-talet
till år 1815. Under 15—1600-talen var Spanien den
herskande magten i Italien, men med början af 1700-talet
inträffade en förändring då Spaniens italienska länder
öfvergingo till Österrike, hvilket skedde genom spanska
successionskriget och beseglades genom frederna i Utrecht (1713)
och l|astadt (1714). Dessa spansk-italienska länder, som nu
blefvo österrikiska, voro hufvudsakligen kon.-riket Neapel
och Sicilien ’) samt hertigdömet Milano, således hela södra
Italien och en del af det norra. Och till de f. d. spanska
länderna hörde äfven ön Sardinien.
Men Österrikes öfvermagt i Italien blef ej så långvarig
denna gången som Spaniens hade varit. Den spanska
politikens sträfvande blef att återvinna de italienska länderna.
1) Österrike erhöll Sicilien först 1718. Denna ö hade vid spanska
monarkiens delning efter successionskrigets slut tillfallit hertigen af
Savoyen, men detta ändrades genom nytt fördrag 1718 så att Österrike
fick Sicilien och Savoyen fick Sardinien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
