Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
Efter dessa förändringar är indelningen nu följande:
a) Provinser är i Preussen benämningen på vissa stora
hufvuddelar af monarkien. En preussisk »provins»
motsvarar ingalunda ett landskap, ett län i Sverige, i livad på
folkmängden beror. De preussiska provinserna äro mycket
större. Inom hvarje provins finnes en s. k. Ober-President
i spetsen för styrelsen å regeringens vägnar samt
Provinsial-stiinder såsom en provinsiell folkrepresentation.
b) Begierungsbesirke utgöra underafdelningar af
provinserna så att hvarje »regierungsbezirk» utgör ett
förvaltningsområde. Såsom hvarje provins har sin Oberpresident, så
har hvarje Regierungsbezirk sin Begierung. Men dessa
Re-gierungen äro kollegiala myndigheter, embetsmannakollegier.
Deremot finnas inga ständerförsamlingar inom
regierungs-bezirke, denna indelning har synbarligen icke någon
kommunal betydelse. Antalet regierungsbezirke är 35 med
in-räkning af staden Berlin, som utgör ett eget
förvaltningsområde. Fördelar man Preussens folkmängd på detta
antal erhåller man ganska stora folkmängdsiffror för de
sär-skildta regierungsbezirke, i allmänhet betydligt större än i
de svenska länen. Det må för öfrigt anmärkas att
benämningen regierungsbezirk icke förekommer i provinsen (f. d.
konungariket) Hannover, men motsvarande områden i denna
landsdel kallas Landdrosteien.
c) Kreise (Kretsar) äro i sin ordning underafdelningar
inom regierungsbezirke, en art mindre förvaltningsområden.
Förvaltningen inom hvarje sådant område står under
ledning af en embetsmän, som kallas Landratli (Landtråd).
Men derjämte har »kretsen» en kommunal betydelse, der
finnas s. k. kreisstände (kretsständer), som utgöra en
landskapsrepresentation inom kretsen likasom
provinsialstän-derna inom provinsen. Hvarje krets utgör en
sammanfattning af inom den samma befintliga kommuner (Gemeinde).
så väl land- som stadskommuner, men vissa större städer
äro undantagna från kretsindelningen eller, om man så vill
säga, utgöra egna kretsar. Hela antalet kretsar utgöra 430.
Hvarje krets uptager således ett ganska måttligt område ’).
1) Kretsarnes antal och hela indelningen uträknas lätt ur de hos
Neumann: Das deutsche Reich, förekommande upgifter. Dessa stämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
