Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
Det hörer till Tysklands historia att närmare beskrifva
huru det Tyska rikets gränser under olika tider utvidgades
och inskränktes. Dervid var stor skilnad mellan den
suve-ränetetsrätt, som kejsaren tog i anspråk, och den verkliga
magtutöfning ban förmådde göra gällande. I längden
lyckades det icke att inom Tyska riket qvarhålla andra länder
än de som öfverhufvud utgöra det nuvarande Tyskland med
inbegrep}) af de österrikisk-tyska länderna. Men Italien blef
med tiden aldeles främmande för Tyska riket, Schweitz ocli
Nederländerna bortföllo och Frankrike gjorde eröfringar på
Tysklands bekostnad.
Efter medeltidens slut kan man icke tala om Italien
såsom någon verklig del af Tyske kejsarens rike om också
det är svårt att uppgifva någon bestämd tidpunkt, då det
kejserliga anspråket skulle blifvit afträdt. — De samhällen
åter, som utgjorde det schweitziska edsförbundet, hade allt
från den tid, då de bildade sitt förbund i början af
1300-talet, varit i verkligheten nästan oberoende af Tyska riket
ehuru den statsrättsliga förbindelsen icke var bestämdt
upplöst. Dessa landskap räknades ännu alltid såsom delar af
Tyskland, Det samma kan sägas om Nederländerna, hvilka
mot slutet af medeltiden utgjorde en mängd under samma
herravälde förenade feodala besittningar. Deras herre var
hertigen af Burgund, hvars ätt var en gren af det franska
konungahuset, men besittningarne voro dock ännu alltid
tyska rikslän.
Under de senare seklerna frånskildes tid efter annan
åtskilliga beståndsdelar: a) Frankrike borttog Mets, Toul
ocli Ver dun (1552) och afträdelsen bekräftades genom
Westfaliska freden (1648). — Vidare afträddes Elsass, likaledes i
Westfaliska freden, kort derefter följde förlusten af åtskilliga
orter i den del af Nederländerna, som ännu ej voro aldeles
afskilda från Tyska riket. Dessa orter afträddes genom
fredslut åren 1659 och 1668. Derefter, genom freden i Nimwegen
(1678), gick det s. k. fr ig ref skåpet. Burgund (Franche-Comté)
förloradt jämte ytterligare några orter i Nederländerna och
genom freden i Ryswick (1697) afträddes Strassburg. Dessa
förluster för Tyskland utgjorde Frankrikes eröfringar på
Ludvig XIV:s tid. Slutligen under 1700-talet förlorades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
