Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
11) Frankrikes inre statskick förklarar sitt äldsta uphof
ur de förhållanden, som upkommo i följd af romerska
rikets fall, dervid det förtjenar en särskildt upmärksamhet
att undersöka huruvida de romerska samhällsinrättningarne
hade sin del i den nya samhällsordning, som uppkom i
mån som folkvandringarne, Frankernes, Burgundernes,
West-götarnes, ordnade sig till stadigvarande, bofasta samhällen.
Derefter följer Gari d. stores bemödande, att organisera ett
stort rike och efter honom följer utvecklingen af det
samhällskick, som bärer feodal systemets namn. Förhållandet
mellan suveränen och vasallen bestämde statsrätten till en
stor del och denna blef sådan att vasallernes aristokrati blef
en samling af half suveräna monarkier. När slutligen
feodalherraväldena hade blifvit förenade till ett enda stort
konungarike framställer sig en ny fråga, huru detta rikes statsrätt
då blef beskaffad.
Det är bekant att Frankrike före revolutionen utgjorde
en oinskränkt monarki. Der hade likväl från äldre tider
icke saknats anledningar till ett belt annat statsskick.
Feo-dalismens tidehvarf bestämdes icke ensamt af det feodala
länsförhållandet ehuru mycket detta må hafva betydt, men
detta tidehvarf innehåller äfven de privilegierade ståndens
upkomst. Ett bland dem var i sjelfva verket feodaladeln,
ett annat var presteståndet, ett tredje var städernes borgare.
Ur dessa samhällsklasser hade en konstitutionel författning
kunnat utvecklas, hvilken då skulle blifvit en
ståndsförfattning. En sådan utveckling var på väg under senare delen
af medeltiden, den tid då feodaladeln började blifva
verkligen underordnad .under kronan. Der funnos en art
riksständer, som kallades Les Etats generaux och utgjordes af
de tre stånden. Frankrikes historia eger att förklara hvadan
det kom att denna ständerförsamling icke mägtade utveckla
sig till en sådan bet}7delse som parlamentets i England.
Men under vissa tider voro les Etats Generaux visst icke
utan sin stora vigt och de sammankallades ännu långt efter
medeltidens slut. Deras tid begynte med början af
1300-talet, kon. Filip den skönes regeringstid, och sista gången
de voro samlade, skall varit år 1614 i början af Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
