Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
sitt starkaste stöd hos den engelska högkyrkans presterskap.
Med Whigs menades det konstitutionela folkpartiet. Det
som slutligen bragte sakernas brytning ända till en ny
revolution, var kon. Jakob ll:s företag att söka återställa den
katholska religionen. Slutet blef konungens afsättning och
prins Wilhelms af Oranien uphöjelse på thronen (1689). —
Förloppet var i korthet sagdt att prinsen af Oranien, som
var gift med kon. Jakobs dotter, blef af ett antal
intlytelse-rike personer inbjuden till England och landsteg med
trupper från Nederländerna, hvilkas regent ban var med
värdigheten af arfståtliållare. Kon. Jakob flydde ur landet, en
nationalförsamling sammanträdde, förklarade thronen ledig
och uppdrog kronan åt prinsen af Oranien.
6. Parlamentet efter 1689. Skilnaden mellan det
engelska parlamentet fore och efter 1689 ligger mera i
statsförfattningens anda än i formerna. Före den tiden hade
parlamentets sjelfständighet ej varit obestridd, efter år 1689
har den samma aldrig varit bestridd. Detta är den stora
betydelsen af 1689 års regementsförändring att
regeringsättet efter den tiden har oafbrutet utvecklat sig i sådan
riktning att allt ytterst beror af parlamentet, regeringen är
stark såsom verkställande magt, men kan icke regera på
annat sätt än parlamentet gillar. Huru detta förhållande
har utvecklat sig uplyses af Englands politiska historia.
Men vissa formella förändringar hafva dock skett och
en slags grundlagstiftning egde rum i följd af
regementsförändringen 1689. Tvänne nya urkunder tillkommo, som
väl kunna kallas grundlagar, så vida som de innehålla
vigtiga grundsatser för statsrätten, ehuru icke omfattande det
hela. Dessa urkunder äro:
a) Bill of Bights (1089), som innehåller en förklaring
af engelska folkets fri- och rättigheter. Denna urkund blef
af kon. Wilhelm III antagen och stadfästad vid hans
thronbestigning.
b) Aet of Settlement (1700—1) innehåller den
hannoverska dynastiens thronföljdslag jämte vissa grundsatser för
konungamagten.
Några år senare tillkom en vigtig statsrättslig
lagstiftning genom Unionmhten med Skotland (1707) och nära
Svedelius: Europas Statskunskap. II. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
