- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
76

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76

gissningsvis behandlas. Men hon är mycket
besinningsvärd.

Det är för öfrigt en lycka att bland de rätt stora
medlemmarne af statsystemet finnes åtminstone en, som eger
ett stort interesse viel det lielas bestånd men intet vid cless
utlösning. En sådan karakter har den brittiska staten och
detta i synnerhet genom dess egenskap att vara en stat af
öar. Derigenom är denna stat mera än någon annan bland
de stora inagterna oberoende af fasta landets oro på samma
gång som dess mägtiga kulturinteressen hafva gifvit den
samma en stor anledning att upmärksamt följa allt som
tilldrager sig på fasta landet. Det är ett stort engelskt
interesse att ordning och skick råder i Europa. Men någon
inkräktningspolitik inom Europa kan aldrig blifva engelsk.
I Asien (Indien) kan förhållandet visserligen vara något
annorlunda. Men Englands alla interessen anvisa åt dess
politik i Europa en medlande, uprätthållande, försonande
verksamhet.

För Sverige har det engelska samhällskicJcet sitt eget
interesse. Svenskarne hafva någon gång låtit sig kallas
nordens Fransoser och namnet länder oss icke till skam. Den
fransyska frändskapen skulle bestå i en viss motsvarighet
mellan vissa sidor af den svenska nationalkarakteren och
den franska. Men en frändskap finnes på ett annat sätt
mellan Stor-Britannien och Sverige, ßedan Anglosaxarne,
som grundlade det engelska samhället, voro beslägtade ined
de gamle Skandinaverne och intet land fick så kraftigt som de
brittiska öarne känna vikingatågen. Der voro dessa tåg icke
blott krigståg, icke blott nybyggesanläggningar i ett visst
landskap såsom i Frankrike der Normandiet uprättades, men
der var en folkvandring till England, så stark att en stor
del af landet genomträngdes af en skandinavisk befolkning,
som gjorde sig inhemsk. Något senare kommo
Nornian-derne, som likaledes hade till en viss grad skandinaviskt
blod. Det skandinaviska- folkelementet ingick med en
betydlig del i den stam, från hvilken det engelska folket har
vuxit ut. Urstammen i England, de gamle Britterne, voro
visserligen af annan raee, men deras andel i det nuvarande
engelska folkets härstamning är underordnad det germani-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free