Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
lidande martyrer, revolutioner ocli förtryck, småsinnade
regeringar och illasinnade folkledare, men detta kar tjenat
att luttra ocli förädla den politiska friheten och så länge
Englands folk finnes med sin likhet inför lagen, sin helgd
för personlig säkerhet, sin allmänna folkbildning, sin fria
yttranderätt, sin aktning för lag och sin vana att sjelf
förvalta sina angelägenheter har den politiska friheten en
ointaglig borg, hände hvad hända må på kontinenten.
Nu mera må man väl kunna anse fasta landets länder
och folk temligen försäkrade mot den faran att denna frihet
skulle kunna förgås, men händelser kunna inträffa,
stats-hvälfningar kunna komma, då ett sådant frihetens värn ocli
fäste är för tillfallet godt att lita till. Ett egendomligt drag
förtäljes i Rysslands historia. Tsar Iwan »den förskräcklige»,,
när ban darrade i sin själ för sina rysliga gerningars
möjliga följder, skref till drottning Elisabeth i England och
frågade om han kunde få en tillflykt i hennes land i fall
han kom i behof deraf. Englands drottning låt Tsaren veta
att han skulle få lefva i England i fall Ryssarne fördrefvo
honom. Det ena inträffade icke och det andra behöfdes
således icke. Tsar Iwans exempel är kanske ej aldeles likt
dem som den nyare tiden har sett. Orsaken att Tsaren
tänkte på England såsom en tillflyktsort torde berott på
tillfälliga förhållanden, han kunde kanske lika gerna hafva
tänkt sig någon annan tillflyktsort. Englands karakter
såsom frihetens skyddstat fans visserligen i visst afseende
redan på den tiden, men icke på samma sätt som nu, ej lika
oinskränkt. Men den grymme Tsarens exempel, som söker
en »asyl» i England, är dock en motbild till månge andres,
som i senare tider hafva njutit den gästfriheten. När t. ex.
de franske emigranterne under den första revolutionen
vandrade husville omkring och republikens härar samt kejsar
Napoleons knappt lemnade en vrå på kontinenten säker till
fristad, då var likväl England ett land, der de kunde andas
fritt. Och när kon. Carl X i Frankrike, fallen från sin
thron genom julii-revolutionen, flyr med hatets och
hämndens furier i sina spår från ett upretadt folk, landsflygtig
ännu en gång på sin ålders sena dagar likasom förr i sin
ungdom, då sträcker han sin färd till England och England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
