Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Jämför man nu ordningen mellan stormagterna sins
emellan så visar sig denna ordning något annorlunda i
folkmängd än i storlek. Ryssland behåller första rummet i bägge
dessa räkningar, men Österrike-Ungern, som har andra
rummet i storlek, stadnar på det fjerde i folkmängd och
öfverträffas icke blott af Tyska riket men äfven af Frankrike.
Stor-Britannien och Italien intaga samma platser, den femte
och den sjette i bägge dessa ordningar. Summorna 20—
30—40,000,000 beteckna de folkmassors antal, som äro
tillräckliga att i Europa bilda stormagter, och dessa folkmassor
motsvaras af en areal af 5—11,000 qv.-mil utom att
Ryssland upstiger till en ojämförligt större siffra i storlek och
derigenom äfven i absolut folknumer. — Jämför man åter
stormagterna med de öfriga finner man i deras länder
samlade öfver 3/i af Europas folkmängd. Folkmängdens storlek
svarar temligen mot ländernas. Den bland staterna af andra
ordningen, som genom sin storlek synes snarast komma i
fråga att taga plats bland stormagterna, vore Spanien om
blott dess samhällskick vore annorlunda än det är. Nu
stadnar Spanien i folkmängd långt under Italien, som är
både i storlek och folknumer den minsta bland stormagterna.
Den bland staterna, som i folkmängd följer näst efter
Spanien, nämligen Turkiet, hinner icke till V3 af folknumern
hos den minsta bland stormagterna, så vida man ej
medräknar den asiatiska och afrikanska befolkningen (Tripoli).
Men i alla fåll hinner Turkiet ej till likhet med Italien.
Bland de öfriga staterna af andra rangen finnes ingen,
som i hvad på folkmängden beror är med någon stormagt
jämförlig.
3. Monarkier ocli Republiker. Det monarkiska
regeringsättet har under de senare seklerna varit så allmänt i
Europa, att republiker blott hafva funnits undantagsvis.
Denna statsform hade likväl under medeltiden ett betydligt
utrymme uti Italien och Tyskland, till hvilket land äfven
Schweiz räknades. De italienska republikerna Florenz,
Milano, Pisa m. fl. hade sin tid då deras samhällslif var
mycket utveckladt och deras historia är ett icke ovigtigt stycke
af medeltidens häfder, men denna historia handlar om den
republikanska statsformens förgänglighet. Dessa republiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
