- Project Runeberg -  Eskimålif /
28

(1891) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Ernst Lundquist With: Otto Sinding - Tema: Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Kajaken och kajakredskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

TREDJE KAPITLET.

unåken, emedan vinden, då den kommer från sidan, får
för mycket tag i benskenorna och kan komma harpunen
att skena i väg.

Fångremmen göres af skinn, antingen af blåsälen
(storkobben, Phoca barbata) eller också af ung hvalross.
Den är vanligen 7 ä 8 famnar lång och en dryg half
centimeter (omkr. 7 mm.) bred; den skäres i en spiral
af djuret, medan detta ännu är oflådt. Flera remmar
kunna i hela sin längd skäras ur ett skinn. Efter
flå-ningen bli remmarna först afhårade och sedan torkade,
ocli sedan de glattats och rundats på flera sätt, äro de
färdiga att användas.

Till fångblåsan begagnas skinnet af en ung ringsäl
(Phoca fætida). Det flås, afhåras, bindes lufttätt igen vid
hufvud och extremiteter och torkas.

Till att vinda upp fångremmen på användes
kajak-stolen, som anbringas på kajaken framför mannen. På
denna ligger remmen säkert höjd öfver hafvet, som
ständigt spolar öfver däcket, och är alltid färdig att utan
oreda löpa ut, när harpunen kastas.

Till att döda den harpunerade sälen med har
eski-måen uppfunnit en s. k. länsare (anguvigak). Denna
består af ett träskaft, som för att kunna kastas långt
vanligen göres af det lätta, hvita flytträet, och som framtill
liar en lång benspets med ett järnblad i främsta ändan.
Förr i tiden brukades sten i stället för järn. Denna
benspets är oftast gjord af renhorn eller också af
narhvaltand eller annat ben. För att sälen icke skall kunna
bryta af den, är den fäst vi skaftet medels en liknande
led som bentappen på harpunen.

Vidare ha de den s. k. fågelpilen (nufit). Denna
har likaledes ett skaft af hvitt flytträ. I främre ändan
har den en lång, smal spets, som nu är af järn, men
som i äldre tider gjordes af ben; men dessutom är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 16 17:12:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eskimalif/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free