- Project Runeberg -  Erik-Jansismens historia /
96

(1900) [MARC] Author: Emil Herlenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

s fÖG ER

och amerikanska folket i landet upprestes och ville med våldsam
hand, om ej annat hjälpte, skaffa Norberg och hans vänner rätt.
Norberg ogillade amerikanarnes förslag, nämligen att gå till Bishop
Hill med 4000 man och tvinga styresmännen till skadeersättning
för olagligt uteslutande från kolonin. Efter någon öfverläggning
framlade Norberg ett förslag för att därigenom stilla amerikanarne
och för att maåhända vinna det åsyftade ändamålet. Förslaget
innehöll att ingå med en petition till legislaturen med begäran om
upphäfvande af Bishop Hills Colonilag och tillsättande af en
kommitteé för att fördela kolonins egendom lika mellan alla dess
medlemmar.!) De af medlemmarne, som voro missnöjda, kunde
därigenom utbekomma sin andel och skilja sig från kolonin, de andra
däremot, som önskade kvarstanna under kolonins styrelse, kunde
bilda sig till en ny koloni och förändra sina lagar efter sitt eget
godtfinnande. Detta förslag antogs af amerikanarne, och en
petition med 1,500 underskrifter insändes till legislaturen. Norberg,
biträdd af senator Graham, infann sig vid legislaturen för att
pådrifva petitionens antagande. Bishop Hill hade ditsändt lagman
Ramsay, som biträdd af senator Hendersson verkade för Bishop
Hills styresmäns förmån. Efter tre veckors tid hade frågan kommit
så långt, att det berodde på en mans röst, att kolonilagen skulle
upphäfvas. En af senatorerna, som skulle afgifva den afgörande
rösten, uppsköt frågan gång efter gång under förevändning, att
han ej stadgat sin opinion i frågan och kunde icke utan mera
öfvervägande af saken lämna sin röst åt någondera parten.
Samtidigt började äfven Graham att visa sig vacklande och började
att till Norberg framställa förfrågningar 1 försiktiga ordalag, om
han ej möjligen för tusen dollars ville återtaga petitionen, hvilket
dock Norberg på det bestämdaste vägrade. — Några dagar
därefter uppgaf Graham, att han för viktiga privata angelägenheter
måste göra en resa till hemorten för några dagar, men han skulle
snart återkomma för att fullborda målet. Samma dag, som Graham
reste, ankom Olof Johnson till legislaturen, — han hade per
telegraf blifvit efterskickad — och saken afgjordes skyndsamt til
förmån för styresmännen. Det kan anses som fullkomligt bevisadt,
att Bishop Hills pänningar förnämligast bidragit till utgången.
Genom denna köpta seger steg styresmännens mod och
tilltagsenhet ännu mera. Folket på Bishop Hill inbillades, att Gud
var med styresmännen, och ingen kunde stå dem emot. Norberg
tröttnade dock ej utan fortsatte oförtrutet, därvid biträdd af andra,
hvilka liksom han troligen äfven eggades af utsikten att erhålla andel
af kolonins stora förmögenhet, som wunder år 1857 med säkerhet
kunde uppskattas till en million dollars. Snart voro emellertid
kolonins dagar räknade, och de storartade affärsspekulationerna
medförde fullständig ruin. 5

— R AAA

1 Se Svenska Rep. och Gamla och Nya Hemlandet, Febr. 1857. — Om
förslagets fullständiga lydelse, se bil. N:o 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/erikjansis/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free