Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Deras anleten, ödmjukt sänkta
Ned mot bröstet, höljdt uti skäggets vågsvall,
Präglade starkt af härdadt allvar,
Tydde själens afsked i stilla frid.
Hafvets dyningar smekte sakta
Drakens bog. Den ringlade stjertens guldfjäll
Speglade vesterns gyllne rodnad;
Qvällmörk bölja plöjdes af stäfvens köl.
Drakens styrare, Ulf, som rodret
Nu för sista gängen mot svärdet utbytt,
Riktar på kungens vink då rodret,
Tänder bålets furor med facklans eld.
Gejrsoddsrunornas djupa blodskrift
Hafvets söner rista bland bröstets dödssår.
Skönaste fröjden njöt dock Oden,
När sjelf Hake offrade lifvets lust.
Men när solen ur molnens glödbädd,
Dystert eldröd, sände sin sista strålblick,
Kysste den kungen, hårdt af dödsfrid
Famnad i sin somnade kämparnnd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
