Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - view ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
violation
>j< Mindre brukligt. 1635 † Föråldradt.
virtually
svinna); to rise to höja sig Öfver
horisonten; with a ~ to (ett subst.), med
hänsyn till, med syfte på, med ögonen
(blickarna) fästade på ... (biid.), med en tanke
på ...,i och för ...; (med raij. infin., äfv.med -ing
[verbalsubstantiv]) för att, i afsigt att; with
a »u to commerce, äfv. i handelsintresse;
loith a »o to their own interests, med sin
egen fördel för ögonen (ei. i sigte), med
hänsyn till egen fördel; on his return he
stopped at C. with a ^ to some
investments in silver mines, .... för att nedlägga
pengar i silfvergrufvor; they ivere
produced chiefly with a ~ to the use of
schools, de blefvo utarbetade
hufvudsakligen för skolbruk; with this i denna
afsigt, till den ändan; ivith a double
med (i) (ett) tvåfaldt syfte; ~ a subject
{a matter) in all its aspects (from
different sides), betrakta saken från alla
(olika) sidor; ~ in a ... light, in the light
of ..., se ex. uu der d. o. med look o. see; lie
f>»s our hard position more charitably,
ban har icke så dåliga tankar om vår
svåra ställning; <v» ...unfavourably, se
med oblida ögon. ^-hallOO, s. jagt. jagt-
rop då man får syn på villebrådet. -111*, s.
betraktare; besigtningsman; inspektör,
uppsyningsman; gruf. öfverstigare; lok. äfv.
bärgverksdirektör, bärgsfogde. ~ineSS,
-inës, s. fallenhet för opraktiska idéer,
svamlighet, opraktiskhet, jfr ~y. ~ing,
-ing, prt.; s. beskådande, betraktande.
~leSS, -les, a. poet. osynlig. ~|y, -li,
SOme, -sum, a. prov. se följ. a. senare bet.
-i, a. F fallen för ei. full af
opraktiska idéer, idealistisk ei. spekulativ i
klandrande bemärkelse ; P SOm ser bra Ut, SOm
faller i ögonen, som tager sig något ut.
vifda, Vlf’da, S. Skotl. lok. (på Orkney- o.
Shetlandsöarna) lufttorkadt kött.
vigesimal, vidjes’imal, a. tjugonde;
bestående af ei. delad i tjugu, vigesimation
-ma’sjiin, s. vicesimation, utlottning af
hvar tjugonde man till bestraffning, is.
afrättning.
vigesimo-quarto, vidjës’!mèkwa’rto, a.
tju-gufjärdedels, (med arket) vikt i
tjugufyra blad; s. bok i tjugufjärdedels
format.
vigia, vidj’ia, s. sjö. förmodadt farligt ställe
(t. ex. där undervattensgrund el. sjunket vrak tros
finnas).
vigil, vidj’il, s. vaka, ofta i pl. nattvak;
vaksamhet; kyrk. vigilie, nattlig gudstjänst
ei. själamässa; helgdagsafton; to keep a
r>u, hålla vaka (ei. vakt). ~ance, -åns, s.
vakenhet; vaksamhet; uppmärksamhet,
påpasslighet; omtanke, omsorg; poet.
vakt t; nu committee, Am. (i nybebygda
områden) säkerhetsutskott, frivillig polis
ut-öfvande själftagen domsrätt. ~ant, -ånt,
a. vaksam. ~ante, sp., -an’te, s. Am. lok.
medlem af en vigilance committee.
vignette, fr., vinet’, vinjet’ (-’-), s. boktr. etc.
vinjett (äfv. byg. •• ranka ss. ornament),
vigonia, sp., vigo’nia, a. i sms. vikunja- (jfr
vicugna).
vigor, lat., Vlg’ur, amerikansk stafning f. vigour.
~ite, -lt, 5. vigorit (sprängämne, ett slags
dynamit). ~0US, -us, a. kraftig, kraftfull (t. ex.
attack, body, exertions, youth).
~0US-ness, -usnès, s. kraftighet, kraft, styrka.
Vigour, vig’ur, s. kraft, kraftighet, styrka
(fysisk; men äfv. of mind : själsstyrka; of
intellect); vigor; he is still in the ~ of
life, han är ännu i full vigör, i sin
kraftiga ålder.
Viking, vik’ing, s. viking,
vild †, vild, a. se följ. a.
vile, vil, a. låg, ringa, oansenlig, simpel
(t. ex. om yrke); lumpen, snöd, usel, gemen,
nedrig; föraktlig, afskyvärd. ~neSS,-nës,
s. lumpenhet; gemenhet; nedrighet.
Vilification, vilifika’sjun, s. nedsättande,
vanryktande. vilifier, -’-fiur, s. smädare,
bakdantare. vilify, -’-fi, va. (imp. 0. pp.
-fied, -d) nedsätta, göra usel etc. (jfr vile)
/}<; förklena, söka nedsätta ngn i andras tankar,
bakdanta, smäda, »skälla ned»,
vilipend vilipend, va. förakta. ~ency
-’ensi, s. ringaktande,
vill, vil, poet. by; jur. äfv. gård, socken,
härad etc. ~a, -a, s. villa (finare landtställe).
~age, -adj, s. by; köping; the si.
London. ~ager, -ådjur, s. byinvånare,
landtman.
Villain, vil’an, 5. skurk, bof, nedrig usling;
lymmel, bondtölp; se vid. villein. ^OUS,
-ås, a. bofaktig, skurkaktig, nedrig
(action, wretch); F otäck, stygg, ful (t. ex.
trick of the eye; loeather etc.); ~
judgment, förr neslig dom. ^OUSneSS, -åsnës,
s. bofaktighet, skurkaktighet, nedrighet.
~y, -1, s. bofaktighet, nedrighet;
skurkstreck, bofstycke, nesligt brott,
villakin, vil’akin, s. liten villa; liten by %.
villan )J<, vil’an, se villein. ~age, -adj, s. se
villeinage; se † äfv. villainy. ^OUS, se
villainous. ~y, se villainy.
viffanette t, vilånèt’, s. liten villa.
Villein, vil’an, s. lifegen, träl; ~ service,
hofveri. ~age, -adj, villenage, -ënàdj, s.
lifegenskap,
villi, lat., viri, s. pl. naturv. fina hår, fjun, lo,
lugg. ^form, -liform, a. lik fina hår.
villose, -16’s, se villous, villosity, -iés’iti,
s. ludenhet. villous, -lus, a. naturv. luden.
6: note, è: do, o: nor, t: not, à: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
