Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tonometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tonometer
r Talspråk. 1516 r Lågt språk.
top
tonometer, t6n6m,etur, s. ton-, ljudmätare,
tonous, t6’nås, a. fulltonig, tonande,
ljud-full.
Tonquin, t6n’kwin, s. pr. geogr. Tonkin. ~
-bean , se tonka-bean. ~ese, -e’z, a. o. s.
(en) som är från T.
tonsil, t6n’sil, a. (äfv. ~e) som kan klippas;
S. anat. mandel (körtel i halsen). ~ar, -Ul’, a.
af föreg. S. ~itis, -1’tlS, S. med.
inflammation i mandlarna,
tonsor, lat., tàn’sèr, s. skämts, barberare.
ial, -serial, a. hörande till barberare ei.
till rakning.
tOnSlire, ton’sjur, s. hårets afklippande (o.)
af rakande; kat. kyrk. tonsur; to take the
antaga tonsuren (bli katolsk prest), ’vd,
-d, a. med afrakadt hår, med tonsur;
flintskallig,
tontine, fr., toiltè’n, S. tontin (växande Iifränta,
ett visst lifräntesystem).
Tony, to’ni, 5. pr. förk. af Anthony; skämts.
jöns (dumhufvud).
tOO, to, ad. altför; (stäldt efteråt) också;
äfvenså, likaledes; med; dessutom,
därtill, till på köpet; ~ good to be true,
altför godt (fördelaktigt) för att vara sant;
he, knew nothing, äfven han visste
ingenting; and I oj, och jag med; the
besieged, were not idle, de belägrade
å sin sida voro ej häller sysslolösa; (we
had fruits) and what fruits oj! ... (vi
fingo frukt) och hvilken frukt sedan! jfr
vid. ex. under half many o. more.
took, tuk, imp. (o. pp. †) af take.
tool, tol, s. redskap, verktyg, arv. bild. förakti.
om personer: »kreatur» (t. ex. of arbitrary
power), instrument; tekn. maskin, is.
skärande verktyg: »stål», »järn»; mål. finare
pensel; va. bearbeta med ett verktyg; hugga
sten; bokb. förse med pressade ornament;
si. köra en vagn. ~-b0X, ~-chest, s.
verktygslåda. ~-reSt, S. mask. (den del af en
maskin som uppbär ett [ej rörligtl stål :) SUppOl’t,
särsk. svarf. försättare. ~er, -ur, s. si.
fick-tjuf. "wing, -ing, prt.; s. bearbetning;
finmejsling; bokb. förgyllning.
tOOm, tom, a. Skoti. tom; s. afstjälpnings-
plats för grus etc.
tOOn, ton, s. bot. (äfv. ~a, -å) tonträd (Ce-
drela toona), hvaraf fås det till snickerier använda
~-wood.
tOOt, tot, vn. tuta; va. tuta i, blåsa (a horn
etc.). ~er, -ur, s. en som tutar.
tOOth, toth, s. (pl. teeth, tèth) tand äfv. bot.
tekn. (ss. på kam ; på hjul etc. :) kugg; bild. »gom»
(a dainty a sweet smak för
läckerheter); va. förse med tänder; tanda;
foga i hvartannat; gripa in i (om kugghjul
o. d.); ~ and nail, »med näbbar och
klor», med ali makt; she has oj and
nail, (jfr föreg.) hon har skinn på näsan;
to have a ~ out, låta draga ut en tand;
I had a oj out, (jfr föreg.) äfv. jag
miste en tand; oj for oj, se undor for; he
had never a oj to his head F, han hade
inte en enda tand i behåll; to hold a
person tied by the ~ F, hålla ngn bunden
(i beroende); in spite of the teeth of till
trots föl*, trots, tvärt emot ngn el. ngt; se vid.
fraser under teeth, ^ache, s. tandvärk; to
have a (ei. the) hafva tandvärk. ~
-and-pinion-jack, 5. mek. domkraft med
kuggstång. ~"brush, s. tandborste. ~
-Cement, s. tandkitt. ^-comb, s. finkam,
^-drawer, s. tandutdragare, tandläkare
(mindre höflig benämning, jfr dentist). ~-draW-
ers, s. pl. tandtång. ^-drawing, s.
tand-utdragning. /v>-edge, s. ilande känsla (i
tänderna) (ss. Vid ngt nervretande ljud; jfr to
set the teeth on edge). ~-key, s.
tandnyckel. ~-paSte, s. tandpasta, -tvål.
pick, ~picker s. tandpetare.
~-pow-der, s. tandpulver. ~-rash, s. med.
tand-sprickningsutslag hos små barn. ~-Shell, s.
zool. doppskosnäcka (Dentalium). ~W0rt,
s. bot. namn på arter af Dentaria, Lathræa etc.
~ed, -t, pp.; a. i sms. med ... tänder (t. ex.
false-oj, med löständer); tandad (äfv. bot.
mek.); ~ ornament, byg. tandornament;
~ plane-iron, tandhyfveljärn; ~ wheel,
kugghjul. ~ful, -ful, a. † full af tänder;
se vid. oj-some; s. si. »fingerborg», liten
klunk af ngn stark dryck, ^ing, -ing, prt.; S.
tandsprickning; tandning (äfv. konkret t. ex.
ss. ornament); mek. kuggning; mur.
förtagning. "wing-plane, S. tandhyfvel. ~less,
-lès, a. tandlös. ~let, -let, s. liten tand.
^letted, -lètèd, a. försedd med ojlets;
bot. småtandad. ~S0Ilie, -sum, a.
smaklig, läcker. -i, a. se % ojed;
välsmakande. läcker; prov. knarrig, vresig; some~
thing äfv. en läckerbit.
tOO-tOO, toto’, vn. F se toot.
tOOtSieS, to’tSlZ, S. pl. barnspr. se toe-toes.
top, top. 1. S. snurra scm sättes i gång med ett
snöre, pisksnuiTa, brumsnurra; repsi. lera,
hufvud; se ex. under sleep.
top, top, 2. s. topp, spets, i aiim. det högsta,
öfversta af ngt, öfverdel, »öfverkant» (i aiim.
mots. bottom)-, öfre skifva (t. ex. of a table);
äfv. lock (of a trunk); hjässa of the
head); äfv. tekn. F hufvud (äfv. kål-); blast
på rotfrukt; krön; tak, jfr ex.; takås (oj of a
house ei. roof, house-oS); öfre yta; se ~
-knot; bild. högsta (främre) plats, högsta
grad; höjd(punkt); den högste (förnämste
person) †; bot. ståndarknapp ei. märke; sjö.
märs; tekn. ullkarda; se äfv. sioandown; pl.
à: fate, far, å: fall, 4: fat, å: fast, è: mete, è: met, I: her, 1: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
