Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - switch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
symbolic(al)
F Talspråk. 1444 P Lågt språk.
synclinal
spår); afv. teiegr. växla, kasta om; vn. >{<
gå och slänga (på Slg), (i sms. tekn. järnv.
o. teiegr. växel-), —-board, s. teiegr.
växel-bord. —man, s. järnv. spårväxlare. —
-rail, s. växelskena. —-rod, s. växelten
mellan skenorna. — -1*00111, S. telefon. växlillgS-
rum. —-whip, s. ridspö, —ed, -t, pp.; a.
si. gift. —er, -ur, s. se —man.
switchel, switj’el, s. Am. siraps vatten (ss. dryck).
Switching, switj’ing,/>7*£.; 5. piskande; järnv.
etc. växlande; trädg. häckars tuktande medels
afskärande af framskjutande årsskotten. —bill,
knif för häckars tuktande, —-engine, s.
mindre lokomotiv särskildt för växling.
swith †, swith, a. stark; snabb; ad. starkt,
mycket; hastigt; interj. Skoti. bort!
swither, swidh’ur, s. Skoti. tvekan, bryderi;
vn. tveka; hvina.
Switzer, swit’sur, s. schweizare (is. hist. ss.
legosoldat ei. gardist). ’v|and, s. pr.
Schweiz.
swivel, swiv’i, s. tekn. (ngt så fästadt i ngt annat
att det kan svängas omkring [på en tapp] ’.) lekare,
svirfvel; pivot, svängtapp; ringhake;
mii. rembygel på gevär; art. nickhake;
vn. svänga på en tapp (lekare etc.);
on a —, biid. i en handvändning. —
-bridge, s. svängbro, —-crutch, s.
rodd-klyka. —-doll, s. leddocka, —-eye, s.
sned, skelande blick. —-gun, s.
nickhake; svängkanon. —-hook, s. krok på
lekare, ringhake. —-joint, s. lekare,
vridbar länk. —-loom, s. ett slags band(väf-)
stol. –plough, 5. åkerbr. Vändplog. —
-pulley, s. svängrulle.
swizzle, swiz’i. vn. se sicill; s. prov. öl och
dricka tillhopa; prov. stark dryck i allmht;
si. grogg (spritdryck i aiim. med vatten).
swob, swob, se swab, s. o. v. —ber, -ur, s. se
swabber; pl. spelt, ess, kung, dam, knekt
i svit el. andra fyra kort hvarom extra vadslagning
eger rum (i whist).
Swollen, sw6’ln, pp. af 8%oell; a. uppsväld,
uppöst. SWOln †, se föreg.
SWOOn, swon, vn. svimma, dåna, falla i
vanmakt (äfv. med away; with, af, t. ex. joy); 5.
svimning, vanmakt; to fall into a —, se
vn. ^ing, -ing, prt.; s. svimning. —ingly,
-lngli, ad. såsom (fallande) i vanmakt.
SWOOp, swop, va. (äfv. med up) slå ned på rof
(om en roffågei); rusa på; gripa, rycka till
sig, »rafsa åt sig»; vn. eg. (med along o. d.)
»svepa» fram (jfr sweep) †; (jfr va.) slå ned
(om fåglar) ; sjunka, gå till botten s. (jfr
siveep) sväng(ande) slag ss. med en iie )j<;
roffSgeis nedslående på rof, nedstörtande o.
gripande af rofvet; at a —, i ett tag, med
ett slag (33.: the eagle carried away a
ivhole litter of cubs at a —).
SWOp, sw6p, se sioap.
SWOrd, sord, S. svärd äfv. bild. (: ss. »rättvisans
svärd»; äfv. : vapenmakt; krigsmakten);
värja (straight —); sabel; tekn. (jfr strickle
o. strike) se scutch-blade; tekn. arm
uppbärande väfstols-slagbom (öfverlådan);
($)— of State, rikssvärd; (Knight of)
the (&)—, (Riddare af) Svärdsorden; to
put to (the edge of) the —, låta springa
öfver klingan, nedhugga, döda; to put
up one’s —, to sheathe the —, sticka
svärdet i skidan äfv. biid.; — in hand. (med)
draget svärd (: with [/us etc.] — drawn);
med väpnad hand; at —’s point, på
svärds afstånd; med svärden korsade,
färdiga att börja strid på lif ocli död;
biid. i argaste fiendskap med hvarann;
won by the —, vunnen med vapenmakt
(gnm eröfring i krig); the power of
the —, makt att föra (förklara) krig.
~-arm, s. höger arm. —-bayonet, s.
sa-belbajonett. —-bearer, s. svärdbärare
(som vid ceremonier bär ett svärd, t. ex. framför
lord-mayorn af Loudon); hist, svärdsbroder (medlem
af svärdsbrödernas riddarorden i Livland omkr. 1200).
—-belt, s. värjgehäng, sabelkoppel. —
-bill, zool. ett slags kolibri (Docimastes
ensiferus). —-blade, s. värj-(sabel)klinga.
—-cane, s. värjkäpp. —-CUt, s.
sabel-hugg. —-CUtler, s. svärdfejare. —-dance,
S. svärdsdans särsk. bland skotska högländarna.
—-fern, S. bot. Xiphopteris från Vestindien,
—-fight, s. (värj)fäktning. —-fish, s. zool.
svärdfisk (Xiphias gladius); astron, se
dorado. —-flag, s. bot. svärdslilja (Iris). —
-graSS, S. bot. en art nörel (ei. narf, Alsine
segetalis); äfv. Melilotus segetalis; äfv. se
föreg. —-hand, s. höger hand. —-hilt,
s. svärd-(värj-, sabel)fäste. —-knot, s.
porte-épée, värjtofs; to get one’s —,
blifva officer. —-law, s. näfrätt, krigets
ei. våldets lag. —-lily, s. bot. sabellilja
(Gladiolus), —man, se nvsman. —-mould,
s. klingämne. —-play, s. »svärdslek»,
fäktning, huggning på sabel, —-p|ayer,
s. fäktare, —-shaped, a. naturv.
svärdfor-mig, svärdlik. —-shell, s. värjplåt,
parér-plåt. —-slings, S. pl.
sabelkoppelrem-mar, »stolpar». —sman, s. fäktare;
soldat. —smanship, s. skicklighet i
vapen-föring, i (värj)fäktning, i sabelhuggning,
(ngns) fäktkonst. —-Stick, se — -cane.
—-leSS, -lës, a. svärdlös, utan svärd.
SWOre, swör, imp. af sioear.
SWOrn, sworn, pp. af swear; a. svuren;
beedigad; som svurit; edsvuren (t. ex.
broker); — brothers, vapenbröder som
ingått fostbrödralag; — enemy, afsvuren
fiende, dödsfiende; ~ friends, trogna
à: fate, å: far, å: fal], å: fat, å: fast, é: mete, è: met, I: lier, 1: fine i: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
